Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Adolf Rydberg. Satslösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satslösning
255
Satslösning.
Av Adolf Rydberg.
Vilken betydelse säkerhet i satslösning har för den
grundläggande språkundervisningen, vet varje språklärare. Ar
grundvalen illa lagd, blir den därpå byggda språkkunskapen
otvivelaktigt vacklande och otillförlitlig.
Vid undervisningen i satslösning liksom i andra ämnen
är visserligen lärarens förmåga att klarlägga ämnet den
verksammaste faktorn. Men även metoden vid undervisningen,
det grepp på ämnet, varmed man frän första början lär sig
att lösa den förelagda uppgiften, är av ej ringa betydelse.
Utan tvivel kan här som eljest ett gott resultat vinnas
på mer än en väg. Den vid ifrågavarande undervisning mest
brukliga metoden torde väl vara frågemetoden, enligt
vilken man utgår från predikatet och genom vissa bestämt
formulerade frågor letar sig till de andra satsdelarna.
Mot denna metod riktas emellertid den anmärkningen,
att den är ensidigt mekanisk. Lärjungen får på frågevägen
kanske besked om vilken etikett han skall sätta på varje
ord(grupp) i satsen, men ofta föga mer. Vilket samband
satsens olika delar ha med varandra, därom får han på denna
väg ej alltid en klar föreställning. Frågemetoden sviker
f. ö. ej sällan, t. ex. då det gäller att få fram bestämningar
till imperativer eller till adjektiv, particip eller infinitiver i
viss ställning.
Kan man då på någon annan väg vinna ett bättre
resultat?
Jag har gjort ett försök. Jag har under de allra senaste
åren tillämpat en i väsentliga delar annan metod, som enligt
min mening givit bättre utbyte än den rena frågemetoden
just i fråga om det för nybörjare så svårfattliga
satssammanhanget.
Metoden ligger så nära till hands, att den nästan skulle
kunna betecknas såsom den enda naturliga. Man låter helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
