Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ivar Belanner. Modersmålet i England - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Anna Whitlock, Skolreformen och ungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ö2
ivar bel ann er
20. Lärjungen bör lära sig ett antal poetiska stycken,
vilka äro av värde ej blott för sin egen skull, utan därför
att de längre fram kunna tjäna till jämförelse och exempel.
21. Under åren 14—16 skall svenskan ej stå tillbaka
för naturvetenskapliga ämnen eller främmande språk.
22. Under åren 16—18 är något studium av svenska
språkets tillväxt och utveckling att föredraga framför en kurs
i medeltidssvenska.
Jag har medtagit, vad som synts mig viktigast och till
största delen kan ha tillämpning på våra läroverk,
kommunala mellanskolor (?) och folkskolor, ehuru givetvis
förhållandena i de båda ländernas undervisningssystem äro ganska
skiljaktiga. (En artikel om detta kommittéarbete finns också
i Tidn. för Sveriges läroverk nr 1, 1922.)
Anmälningar och recensioner.
Anna Whitlock. Skolreformen och ungdomen.
»En gammal lärarinnas och varm ungdomsväns spontana
och personliga kritik», så karakteriserar författarinnan själv sin
lilla broschyr. Kritiken innehåller ej egentligen några nya
synpunkter utöver dem, som förut från olika håll framställts mot
skolkommissionens förslag, men är i alla fall beaktansvärd på
på grund av författarinnans framskjutna ställning särskilt som
målsman för privatskolans och den kvinnliga ungdomens
intressen. Tanken på den gemensamma barndomsskolan har långsamt
men säkert vunnit insteg i vårt land, men villkoret för dess
förverkligande, att den statliga barndomsskolan är av den
beskaffenhet, att alla föräldrar vilja anförtro sina barn i dess vård,
finner förfin ännu icke uppfyllt. Det är långt ifrån, att
»klasskänslan» varit enda motivet för de föräldrar, som hålla sina
barn i privatskola. Det vore en olycka för bottenskoletanken,
om någon art av indirekt tvång skulle ens kunna misstänkas.
Den allvarligaste anmärkningen gäller den redan för långa
skoltidens förlängning med ett år, icke minst i fråga om flickorna.
— Den stora mängden av folkskolans barn går direkt ut i livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
