Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Fransk skollitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JO
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 i 5
utgivna i samma serie: Lindstedts Moderna Texter, vilka äro
att rekommendera på grund av på en gång vårdad utstyrsel och
relativ prisbillighet, àîonique är det första större arbete, tror
jag, av Paul Bourget, som utgivits i svensk skolupplaga. I den
av mig förra året recenserade Pages françaises av lektor
Hulten-berg förekommer av honom en intressant novell från
revolutionstiden, Le Carré d’orties. För så vitt jag nu kan erinra mig, har
han inte förr varit representerad inom vår skollitteratur. Bourget
hör naturligtvis icke till de författare, som i främsta rummet
kunna komma i fråga, om man vill sätta fransk vitterhet i
ungdomens händer. Men ifrågavarande arbete, Monique, synes
anmälaren väl kunna försvara sin plats såsom god och lämplig
skollitteratur. Andan i detta verk är sund, innehållet
intresseväckande och i hög grad bildande, särskilt från kulturhistorisk
och konsthistorisk synpunkt, karaktärsteckningen utmärker sig
för författarens vanliga psykologiska skarpblick, och de
svårigheter av yrkesteknisk eller dialektal art, som här och där möta
läsaren i texten, äro avlägsnade genom den goda och rikhaltiga
kommentaren, avfattad, liksom i upplagan av Mon petit Trott;
på franska och försedd med svensk översättning, endast när
sådant synts författaren ofrånkomligt. Det hela är synnerligen
välgjort och vårdat. Jag har blott upptäckt en enda inadvertens:
S. 4, r. 21: marquise förklaras i kommentaren: »espèce d’auvent
pour garantir de la pluie». Här betyder marquise ett slags bred,
bekväm fåtölj, en ganska vanlig Louis XV eller Louis XVI
möbel.
Här följa ytterligare några små erinringar. S. 3, r. 6 och
s. 4, r, 17: »transformé en musée, converti en musée», passar
utmärkt in på slottet i Versailles, som ju under Louis-Philippe
omdanades till ett minnesmuseum Ȉ toutes les gloires de la
France». Däremot kan det ej med lika stort skäl sägas om
slottet i Fontainebleau, att det blivit omdanat till museum, enär
detta slott blott är ett »monument historique», som i ovanligt
hög grad lyckats få behålla kvar sin ursprungliga inredning från
olika epoker, från Frans I till Napoleon, i olikhet med t. ex.
slottet i Blois, som berövats alla sina ursprungliga möbler. S. 20,
r. 20: Rue de Richelieu är en förbindelseled mellan Boulevara
Mont?nartre och Place du Théâtre-Ftançais, icke Rue de Rivoli.
S. 45, r. 22 \ parias. Här kunde kanske för tydlighetens skull
ha framhållits, att singularformen både i fr. och sv. är paria,
pluralisformen i fr. parias, \ sv. parias och parier. S. 8i, r. 28:
je te Vassoierai. Förf. kunde gärna, på tal om denna dialektala,
i vanlig litteratur okända betydelse av verbet asseoir, använt så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
