Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Dr. W. Peters, Die Gestaltung der Lehrerbildung an der Hochschule - Georg Brandell. A. Wolff, Das Princip der Selbsttätigkeit in der modernen Pädagogik; F. Jacobsen, Sløjd som Centralfag i Ungdomsskolen; H. Heussmann, Der Schüler-Arbeitsgarten im Dienste des Werkunterrichts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JO
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 i 5
falla och ersättas av fackprincipen. Det är omöjligt, menar han,
att införa seminariernas lärjungar i vetenskapernas omfattande
system, kunskaperna i de olika ämnena bli alltför fragmentariska,
och undervisningen når ej fram till vetenskapernas anda och
metoder. »Das Ideal der enzyklopädischen Bildung wird.hier
zur Farce. Gegen seinen Willen wird der Volkschullehrer zum
Enzyklopädisten gemacht und mit ihm eine grosse Idee der
Lächerlichkeit preisgegeben.» Icke heller skulle det väl kunna
vara annat än till fördel för undervisning och uppfostran, om
lärare i såväl högre som lägre skolor finge teoretisk utbildning i
pedagogik i ungefär den omfattning Peters föreslagit.
Georg Brandeli,
A. Wolff. Das Princip der Selbsttätigkeit in der
modemen Pädagogik. Ein Beitrag zur Geschichte der
Arbeitsschule. Pädagogisches Magazin, Heft 834. Langensalza.
Hermann Beyer & Söhne (Beyer & Mann).
Folke Jacobsen. Sløjd som Centralfag i
Ungdomsskolen. H. Aschehoug & Co.s Forlag, Kjøbenhavn.
H. Heussmann. Der Schüler-Arbeitsgarten im Dienste
des Werkunterrichts. Pädagogisches Magazin, Heft 824.
Langensalza. Hermann Beyer & Söhne (Beyer & Mann).
Förf. till den första av dessa skrifter har sökt att på ett
djupare och mera omfattande sätt, än historieskrivningen hittills
gjort, ställa arbetsskoleidéen i samband rned kulturutvecklingen i
övrigt. Häruti synes förf. också ha lyckats. Hans skrift är en
utmärkt framställning av de åskådningar och tankesammanhang,
som fört fram till arbetsskoleidéen.
Förf. börjar sin framställning med renässansen och
reformationen, då den uppfattning av personligheten först gjorde sig
gällande, vilken är förutsättningen för uppkomsten av
självverksamhetens princip. Ännu för Comenius var dock
självverksamheten blott övning. Rousseau är den förste, vars pedagogiska
åskådning helt behärskas av självverksamhetens idé. Även för
filantropisterna äro åskådning och verksamhet undervisningens
utgångspunkt och mål; endast verksamhet och de därunder gjorda
erfarenheterna leda till sakkännedom. Enligt Herder är
krafternas bildning genom deras självständiga övning
undervisningens huvudsakliga uppgift, och i enlighet med denna
uppfattning ansåg han den formella bildningen viktigare än den
materiella; en genom arbetet med ett stoff framkallad andlig kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
