Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Dr. W. Peters, Die Gestaltung der Lehrerbildung an der Hochschule
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JO anmälningar och recensioner 3 i 5
3 i 5
äga rum vid högskolorna och att de blivande lärarna för att
vinna tillträde till högskolan skulle ha genomgått en högre skola.
Genomförandet i Tyskland av en reform, som medför akademisk
utbildning även för folkskollärarna, kan således anses vara blott
en tidsfråga. Professor Peters har i ovannämnda skrift angivit,
hur han vill ha denna utbildning för folkskollärare ordnad.
I likhet med de flesta andra, som framställt förslag härom,
anser han, att de blivande lärarna böra få teoretisk och praktisk
utbildning i pedagogik. Den teoretiska utbildningen skulle vinnas
genom studium av de grundläggande ämnena filosofi och
psykologi, varjämte föreläsningar skulle hållas även över fysisk
utveckling och uppfostran, talrubbningar, skolhygien, ungdomsvård, det
allmänna folkbildningsväsendet, skolväsendets rättsliga grundvalar
och medborgarkunskap. Det egentliga pedagogikstudiet skulle
omfatta allmän uppfostringslära, allmän undervisningslära, de
pedagogiska idéernas historia, skolväsendets historia, nutidens
skolväsen och speciell undervisningslära. De studerande skulle
även deltaga i övningar i det filosofiska och det psykologiska
universitets-seminariet. Den praktiska utbildningen skulle
tillgodoses genom åhörande av lektioner av framstående lärare samt
genom undervisningsprov och diskussion med anledning av dessa
prov. Det praktisk-pedagogiska universitets-seminariet skulle
innehålla en folkskoleavdelning, en avdelning för den högre skolan
och kanske även avdelningar för utbildning av andra
lärarkategorier. Utom pedagogik och dess hjälpvetenskaper skulle de
blivande folkskollärarna studera även ett annat ämne eller en
annan ämnesgrupp efter fritt val: Då studietiden för dessa lärare
skulle bli endast tre år, anser Peters detta senare studium icke
kunna bli annat än »eine erste wissenschaftliche Einführung» i
ämnet.
I Peters’ arbete förekommer även ett kapitel, innehållande
motivering av det av honom framställda förslaget i samband med
kritik av planer för lärarutbildningen, vilka framställts av andra.
På denna del av arbetet anser jag mig dock här icke böra
närmare ingå, i synnerhet som frågan om folkskollärarutbildningens
förläggande till universiteten och högskolorna hos oss ännu icke
blivit aktuell. Men det är icke osannolikt, att den i en framtid
får aktualitet. Det kan icke bestridas, att förslaget har mycket
för sig, vilket icke kan sägas om de svenska folkskollärarnas
krav på att utan studentexamen vinna tillträde till universitet.
Det viktigaste av de av Peters framförda motiven för den
föreslagna reformen är det, att den encyklopediska principen, som
behärskar undervisningen vid folkskoleseminarierna, skulle bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
