Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Bondeson. Strödda anteckningar från en pedagogisk studieresa i Tyskland sommaren 1922 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR AN EN STUDIERESA I TYSKLAND SOMMAREN I 92 2 73
studentexamen med folkskolans egna speciellt härför
dokumenterade lärarekrafter. Därigenom skulle folkskolan få direkt
anslutning till universitetet, utan förmedling av läroverket.
Denna nya skolform skulle få egenskapen av en »Deutsche
Oberschule», d. v. s. där skulle blott förekomma ett
obligatoriskt främmande språk (ett andra främmande levande språk
samt latin skulle dock förekomma som valfria), och
huvudvikten skulle läggas på den nationella tyska kulturen, d. v. s.
tyska, historia, statskunskap, nationalekonomi, religion,
filosofisk propedevtik och geografi, allt nationellt betonat och
sammanfattat i ordet »Deutschkunde». Och i och med att
man så gör de unga förtrogna med den tyska kulturen
(tydligen blott den humanistiska), skulle man utbilda deras
andliga krafter och kroppsliga färdigheter med det målet för
ögonen att av dem skapa verkliga kulturpersonligheter, som
kunna och vilja taga intresserad och verksam del i sin tids
samhälleliga arbete och liv. Vikten av att, särskilt i denna
tid av nationell nöd, tillvarataga de bättre begåvningarna,
var och hur sent de än upptäckas, är, menar man,
tillräckligt skäl för upprättandet av en dylik skolform. Häremot
kan man emellertid göra den anmärkningen, att man ju
redan förut genom anordningen med övergång från
folkskolans nästan alla stadier till läroverket tillgodosett kravet
på begåvningarnas tillvaratagande, vadan inrättandet av en
särskild skolform för ändamålet synes utgå från andra
motiv. Dessutom är det förvånande, att man till denna
humanistiska bildningslinje, som anses vara den speciella
»kultur»linjen, vill draga folkskolans bästa begåvningar,
liksom om ej begåvningarna skulle vara lika behövliga och
kunna göra sig lika väl gällande inom yrkena och andra
arter av kroppsarbete (for att ej tala om den tekniska
bildningen), åt vilka man ju dock enligt demokratisk åskådning
vill hävda den aktning och det anseende, som dem med
rätta tillkommer, men som så länge undanhållits dem. —
Projektet är naturligtvis ett led i den kamp, som folkskolans
män föra mot den högre skolan, men torde — enligt allmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
