Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Hilding Nyman. C. Bergholm, Lärobok i fysik för gymnasiet. Värmelära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1
utvidgning genom värme i ett sammanhang och icke gömmer en
större eller mindre del därav för att — liksom i Molls fysik —
avhandlas i ett tillägg. Denna anordning sparar tid vid
undervisningen och underlättar lärjungarnas laborationer på detta område.
Författaren definierar utvidgningskoefficienterna såsom
längdtillskott, yttillskott och volymtillskott. Dessa definitioner äro
visserligen rätt vanliga, men nog är det riktigare att definiera
dem som rena tal (= förhållanden). — För bestämmande av en
vätskas utvidgningskoefficient framhålles med rätta metoden med
kommunicerande rör, en metod, som ej blott lämpar sig
synnerligen väl för lektionsförsök utan även för lärjungelaborationer,
om blott rören tagas tillräckligt långa (c:a i m.). Författaren
borde emellertid även omnämnt metoden med viktstermometern
för bestämning av vätskors och fasta kroppars
volymutvidgnings-koefficienter.
Gastermometerns användning (sid. 24) är väl knapphändigt
behandlad. Nog borde författaren omnämnt, att vid noggranna
mätningar med gastermometern hänsyn måste tagas till den
volymändring, gastermometerns ballong lider.
Läran om värmestrålningen behandlas endast kvalitativt.
Om anledningen härtill, säger förf. i sitt förord: »De kvantitativa
lagarna för värmestrålningen äro ej medtagna, enär dessa med
större behållning kunna genomgås i läran om ljuset».
Förf. skiljer noga mellan smältpunkten och stelningspunkten
för ett ämne. Som en motivering nämner han, att bensol smälter
vid 50,s och stelnar vid o°. Vad bensol beträffar, har jag
mångfaldiga gånger överkylt (vi säga väl överkyla, när vi
översätta tyskans unterkühlen) bensol till omkring + i° C. Så snart
stelning inträder — och den inträder vid olika temperaturer —
stelnar en del av bensolen, och blandningens temperatur stiger
till den temperatur, vid vilken bensol smälter. Denna temperatur
må vara + 5°,s C. [En ringa förorening av vatten orsakar en
lägre smältningstemperatur.] Därför vore det bättre att definiera
ett ämnes smältnings- och stelningstemperatur såsom en och
samma temperatur, nämligen den temperatur, vid vilken ämnets
fasta och flytande form kunna koexistera (befinna sig i blandning
med varandra).
Till kapitlet om ångor har förf. med rätta hänfört en
paragraf om gasers kondensation och en om atmosfärens fuktighet
(fuktighetens mätning).
I kapitlet om värme och arbete hade jag väntat få se
angiven en metod, enligt vilken läraren under en lektionstimme kunde
med tillfredsställande noggrannhet bestämma värmeekvivalenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
