Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Carl O. Koch. R. E. Zachrisson och Grenville Grove, Engelsk nybörjarbok för läroverken och flickskolorna, och R. E. Zachrisson, Övningsbok till ovanstående - K. V. Ossian Dahlgren. Nanna Lund-Eriksson, Våra kryddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
anmälningar och recensioner 3 1
ningen av some och sammansättningar, men any har ej fått
någon motsvarande behandling.
Sedan jag nu summariskt genomgått de olika avdelningarna
i denna ovanligt innehållsrika nybörjarbok, vill jag som
slutomdöme framhålla, att den givetvis utgör ett värdefullt tillskott till
dem, vi förut äga. De elever, som grundligt inhämtat allt det,
som rymmes i båda delarna, äga ej föraktliga kunskager i engelska.
Men en så koncentrerad kost som denna kan ej bjudas allt för
ungdomliga nybörjare, och lämpar sig därför ej för sådana skolor,
där engelska är första språk.
Carl O. Kock.
Nanna Lundh-Eriksson. Våra kryddor. Utgivare: Sveriges
Folkskollärarinneförbund. Stockholm 1922. — 35 sid., 14 fig.
— Pris 75 öre.
Som första nummer i en serie, »Svenska biblioteket, fri
läsning», utgiven av Sveriges Folkskollärarinneförbund, har
ovanstående häfte utkommit. I prospektet uppges avsikten med denna
nya skriftserie vara, att »ge eleven just vad som behövs, utan
att han eller hon skall behöva ’dra igenom’ stora och tunglästa
arbeten, som oftare nedslå den unga läsarens vetgirighet än ge
någon för hans ålder avpassad kunskap».
Det lilla häftet fyller på det hela taget ganska väl denna
uppgift. Stilen är rapp och ledig, och författarinnan tycks ha ep
klar blick för vad en liten vetgirig lärjunge kan ha intresse av.
Man får en ganska god sammanställning och översikt av våra
vanliga kryddor, deras förekomst, insamling, egenskaper och
användning samt dessutom några inblickar i deras nog så intressanta
kulturhistoriska betydelse. — Tyvärr ha ej några nära till hands
liggande litteraturanvisningar blivit gjorda.
Några randanmärkningar måste jag dock göra. Definitionen
på kryddor är en smula underlig. Det talas nämligen om, att
härmed förstås »olika ämnen, såsom mineral, koksalt m. m., även
som torkade, hela eller pulveriserade delar av växter, som äga
en uppiggande eller retande smak och lukt». Vilka andra
»mineral» än koksalt åsyftas? Dill och persilja t. ex. få väl också
benämnas kryddor, även om de användas i färskt tillstånd. Ett
par andra små språkliga oegentligheter skulle kunna anföras, men
recensenten vill ej förfalla till kriarättning.
Om tibasten — med vilkens blommor kryddnejlikans liknas
— uppges, att den i Sverige växer »vid strömmar och bäckar»!
Detta är ju dock en alldeles oriktig lokalbegränsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
