Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Helga Eng, Barnets følelsesliv i sammenligning med den voksnes - Olof Rydholm. I kommateringsfrågan. Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
176 anmälningar och recensioner 3 1
känslor hade olika uttryckssymtom. Den olustkänsla, som väcktes
av en smärtförnimmelse, hade andra symtom än den, som
framkallades av en obehaglig smakförnimmelse. Skräck är en
egenartad olustkänsla, och »andlig» olust är annorlunda än olust vid
sensation, ty den har andra uttrycksförändringar än denna. Alla
dessa olustkänslor ha som gemensamt kännetecken sjunkande
volymkurva och lägre puls. Men vid sidan härav finns det en
ganska omfattande grupp av olustkänslor, som åtföljas av stigande
volymkurva och högre puls. Likaså har lustkänslan vid
smakförnimmelser andra uttryckssymtom än lustkänslan vid
luktförnimmelser, och lustkänslan vid åhörande av musik synes vara av en
säregen kvalitet. Som uttryckssymtom vid lust kunna nämnas
stigande volymkurva och högre puls. Symtomen med hänsyn
till pulshastighet och respiration variera något vid de olika
kvaliteterna av lust och olust. På grund av dessa resultat har d:r
Eng liksom Wundt men på ett annat sätt än denne ordnat
känslorna i tre dimensioner: uppmärksamhetskänsla och
verksamhetskänsla, olust och lust, depression och excitation.
Uppmärksamhet, olust och depression äro hämmande (asteniska) känslor,
verksamhetskänsla, lust och excitation stimulerande (steniska)
känslor. Antagonismen mellan de motsatta känslorna är dock
icke så stor, att de icke samtidigt kunna göra sig gällande i
medvetandet.
Georg Brandell.
I kommateringsfrågan.
Genmäle.
Med anledning av fil. lic. Hugo Styffs granskning av mitt
arbete »Skiljeteckenslära» i 41e häftet av »Pedagogisk Tidskrift»
vill jag komma med följande inlägg. Detta därför, att kritikern
visat alltför stor ensidighet och missuppfattat en hel del.
Detta är ett nytt inlägg i diskussionen om skiljetecknens
användning ,
Visst icke! Mitt lilla arbete är alls icke avsett att söka
reda ut kommaproblemet. Det är ämnat att vara en läro- och
övningsbok, att användas i skolorna, och förf. hoppas, att det
skall i någon mån underlätta den besvärliga kommateringen.
och det visar, att varje författare kommer med en ny åsikt.
Jag har i företalet uttryckligen betonat, att jag icke kommer
med något nytt. Jag har uteslutande hållit mig till det, som jag
efter grundliga undersökningar funnit vara ungefär det nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
