- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtionionde årgången. 1923 /
183

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ivar Belanner. Behöva svenska geografiska namn uttalsbeteckning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

behöva svenska geografiska namn uttalsbeteckning? i 83

längd och uttal. Ej endast lärjungarna skulle ha god hjälp
härav utan i många fall också läraren, som ej alltid kan vara
viss på att det uttal, som han en gång lärt sig i skolan och
som sedan envist sitter kvar, är det rätta och allmännaste.
Ett flertal geografiska egennamn kunna ha antingen akut
(bu’ren av bu’r) eller grav (bu’ren av bära) taktform, olika i
olika landskap och språkområde, varför läraren bör vara
tolerant i det avseendet. I denna fråga vill jag citera, vad
A. Noreen säger i Vårt språk (2, s. 203, not 2): »... Jag
vill här en gång för alla ha anmärkt, att mina uppgifter i det
följande rörande taktform — akut eller grav — hos de
anförda exemplen endast afse mitt eget uttal, såframt ej annat
särskildt anges. Hänsynstagandet till härifrån afvikande uttal
skulle nästan på hvarje punkt leda till angifvande af båda
taktformerna, eftersom riksspråket icke i fråga om någon
annan företeelse torde förete så stor vacklan som just
härvidlag». Vidare anför Noreen (2, s. 484 m. fl.) »en
naturligtvis icke på långa vägar fullständig förteckning på ord»,
som i fråga om taktform uttalas olika av en värmlänning och
en östgöte. Jag har räknat till omkring 500 och däribland
funnit omkring 25 svenska geografiska namn (flera på andra
ställen i nämnda verk).

Hur det förhåller sig med utländska geografiska
läroböcker i fråga om uttalsbeteckning av inhemska namn, har
jag ej haft tillfälle att undersöka. Men tyska och engelska
uttalsordböcker (t. ex. vietor: Deutsches
Aussprachewörterbuch o. D. jones: An English Pronouncing Dictionary) uppta
en mängd även inhemska geografiska namn, och likaså är i
t. ex. larousse dylika namns uttal mycket ofta angivet.
Detta är däremot icke i så hög grad förhållandet med Nord.
Fam. (se nedan). Vända vi oss till arbeten på vårt eget
språk, så kan härvidlag endast Svensk ordlista av Lyttkens
& Wulff komma i fråga. Densamma innehåller bortåt 450
namn på platser, floder m. m. i Sverige, vilket är ett ganska
blygsamt antal, men de torde representera de viktigaste av
dem, som förtjäna att observeras i fråga om uttalet. l. &

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:51:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1923/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free