Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hugo Styff. Jämförande skolfonetik - Ivar Belanner. Behöva svenska geografiska namn uttalsbeteckning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i82
ivar belanner
i latin (bortvalt). Orsaken var sålunda okunnighet och ej
de enkla uttalsreglerna.
Med dessa små reflexioner har jag velat belysa den
framkastade frågan från en motsatt ståndpunkt utan att därför
vilja fastslå någon slutsats. Dock tror jag inte, att den av
lektor Stenhagen påpekade faran direkt kommer av de
latinska uttalsreglerna utan i så fall snarare av att eleverna
förväxla latinska ord med sådana av latinskt ursprung, som
användas i svenskan.
Behöva svenska geografiska namn uttalsbeteckning?
Av Ivar Belanner.
Förut ha av mig publicerats i denna tidskrift några små
uppsatser om uttalet och stavningen av främmande
geografiska namn ( 1913, s. 10; 1923, s. 77) och av egennamn i ett
par historiska läroböcker (1922, s. 57), Men även åt rent
svenska geografiska namn bör enligt mitt förmenande ägnas
större uppmärksamhet, än hittills skett. Man skall då
säkerligen finna, att många av dem tarva uttalsbeteckning, om man
vill sträva efter ett om möjligt enhetligt uttal, vilket jag
anser vara av vikt för språkets rykt och ans.
Härvid tänker jag närmast på den vid våra läroverk
allmänt använda geografien av Carlson-Rönnholm (i:a kursen,
1922), i vilken blott följande namn ha betoningen utsatt:
A’nkarsrum, A’rjeplog, AVesta, Gä’llivara, Jo’nsered, Ki’runa,
Lu’dvika, Lu’ossavara, Ly’cksele, Lå’ngsele, A’sele, Ö’verum.
(Beteckningen är bokens och anger endast den betonade
vokalen utan att därmed vilja säga, om accenten är akut
eller grav.) En hel mängd andra ord skulle lika väl,
somliga ännu mera, behöva uttalet angivet och detta beträffande
icke blott den dynamiska accenten (tonvikten) utan även den
melodiska (tonhöjden, taktformen) samt i vissa fall vokalernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
