Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - G. A. Jaederholm. A. Hildinger, Folkskolepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ig 8
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 I I
bok framträtt även som praktiskt-pedagogisk författare. Arbetet
torde vara av stor användbarhet. Det innehåller bl. a. ett
vidlyftigt kapitel skolhygien (sid. 12 — 73) samt ett stort kapitel
angående svenska folkskolans anordning och förvaltning och
en översikt över vårt lands bildningsväsende (sid. 175—235),
dem det dock icke är recensentens avsikt att här beröra. Dessa
nämnda kapitel omfatta tillsamman ungefär 120 sidor. Av
bokens totala omfång utgör detta jämnt hälften. Resten är
fördelad på ett kapitel om uppfostran och uppfostringsfaktorer (sid.
i —11), allmän undervisningslära (sid. 74—134), moralisk fostran
(sid. 135 —163) samt ett mindre kapitel om folkskolläraren (sid.
164 — 174).
Med avseende på dessa senare kapitel torde det kunna sägas,
att författaren fattat sin uppgift särdeles konservativt. Det är
givetvis hans uppgift i en lärobok av detta slag att redogöra för
vad läraren ovillkorligen måste veta, hur han skall förfara, och
det är väl troligt, att denna bok just meddelar detta, och det i
synnerligen koncentrerad sammanställning. För den, som känner
den vetenskapliga pedagogiska litteraturen, erbjuder boken därför
med nödvändighet den besvikelsen, att författaren är väl sparsam
med diskussion av de för all pedagogik centrala problemen. I
jämförelse med andra böcker av jämförligt slag är Dr. Hildingers
bok emellertid mycket nykter och präglad av en synnerlig frihet
från pedagogiska överord. Den är snarast ganska torr; det vore
synd att säga, att den är rolig i populär mening; och nog speglar
den det dagliga undervisningsarbetet med ganska stor trohet.
Psykologiska resonemang och tillämpningar finnas icke i
övermått; i stället saknas praktiskt taget fullständigt den kuriösa
pedagogiska pseudopsykologi, som framställning av elementär
pedagogik plägar vara behängd med. Huruvida här antydda
sätt att skriva en lärobok i pedagogik för seminarier i sista hand
är det bästa, låter sig måhända diskuteras. Det synes icke
recensenten kunna förnekas, att författaren nog skulle ha gjort
undervisningen i pedagogik vid seminarierna en större tjänst
genom att, åtminstone i förbigående, till diskussion upptaga ett
vida större antal av de stora problem, som behandlas i tiden,
och vilka skulle ha belyst de principer, som mer eller mindre
medvetet alltid leda skolarbetet, både organisatoriskt och
didaktiskt. Jag kan icke undgå att tro, att även den blivande läraren
behöver mer än bara en förteckning över det obligatoriska och
ovedersägliga. Men kanske blir författaren nu, då han framför
allt synes eftersträva ett sådant regelkompendium, besparad alla
oangenäma utslag av den trötta och uttråkade grinighet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
