Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Viktor Petersson. Några nyare svenska kartverk och deras utnyttjande vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktor petersson
av vilka det förstnämnda angiver de relativa höjderna, det
senare de absoluta höjderna, ger en avsevärt klarare bild av
Södra och Mellersta. Sveriges morfologi än ett enbart studium
av en »vanlig» karta. Bägge kartverken äro givetvis
generalisationer. Det förstnämnda utvisar emellertid de »verkliga
terrängformerna, ojämnheternas höjd över deras närmaste
omgivningar», det senare framställer höjden över havet. Båda
tillsammans giva oss en mera fullständig bild av områdenas
natur. Kartan med de relativa höjderna motverkar ett
överskattande av den morfologiska betydelsen av höjden över
havet.
Landformskartan bidrager också till att giva en klarare
uppfattning av befolkningskartans morfologiska avgränsningar.
Den är också av betydelse för en klarare uppfattning av
järnvägsgeografien. Det är först vid studiet av
landformskartan över Södra Sverige, som man släpper den
traditionella uppfattningen av »Sydsvenska höglandet» och får klart
för sig södra Smålands slättkaraktär och i huru hög grad
denna befrämjat järnvägsbyggandet. Det skadar inte att i
detta sammanhang framhålla, att Sydsmåland har ett
järnvägsnät, som tävlar med Mälardalens i täthet.
Gå vi så till Anricks karta over Sveriges åkerareal, bör
den givetvis studeras parallellt med befolkningskartan och
den geologiska översiktskartan. En jämförelse mellan de två
förstnämnda visar ju redan vid första ögonkastet en slående
överensstämmelse mellan tätbygderna och områdena för den
tätaste åkerarealen, »helåkersområdena». Man jämföre också
siluravlagringarnas utbredning med tätbygden och
helåkersområdena! Har man så till hands kartor över isotermernas
förlopp och nederbördens fördelning, så kan man ännu
tydligare genom rent kartstudium få fram orsakerna till de stora
olikheterna med avseende på åkerjordens fördelning inom
värt land och varför detta med avseende på
odlingsmöjligheter är de stora motsatsernas land. En jämförelse med
isotermkartorna klarlägger ju också tydligt sådana viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
