Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Viktor Petersson. Några nyare svenska kartverk och deras utnyttjande vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några nyare svenska kartverk
205
fakta som låt oss säga sommartemperaturens stora betydelse
ur jordbrukssynpunkt.
Ett ingående komparativt studium av åkerarealskartan
och den geologiska kartan är givetvis särskilt att
rekommendera. Detta hindrar oss från allt för stark generalisering av
de geologiska faktorernas betydelse för jordbruket.
Visserligen äro lermarkerna de områden, som spela största rollen för
vårt jordbruk, och den högsta marina gränsen är också en viktig
odlingsgräns, men kartstudiet i detalj skall visa en mängd
ej obetydliga avvikelser. Moränbildningarna skola också visa
sig vara olikvärdiga ur jordbrukssynpunkt o. s. v. De
kalkrika bergarternas och de lättvittrade skiffrarnas betydelse för
åkerbruket framträda med tydlighet. I ett flertal fall märker
man en skarp skillnad mellan områden med kalkhaltig
jordmån och närliggande kalkfattiga områden.
För att dessa olika kartverk icke skola användas blott
och bart som demonstrationsmaterial, böra intresserade
lärjungar få utnyttja deras uppgifter på så sätt, att de med
ledning av dem göra egna sammanställningar och jämförelser
inom olika delar av vårt land, främst inom det egna
landskapsområdet. Härvid kunna de förut i denna tidskrift
omnämnda underlagskartorna komma väl till pass. Uppgifterna
kunna varieras. Låt oss tänka oss, att någon eller några
lärjungar få till uppgift att utarbeta en översiktskarta över
Sverige, som avser att belysa sambandet mellan åkerarealens
fördelning och de geologiska formationerna. På
underlagskartan inlägges då med olika starka färger de olika graderna
av odlingsintensitet: » helåkers-, åkertäta-, åkerglesa- och
åkerfattiga områden». Med ledning av den geologiska kartan
markeras medelst kurvor (ritade med olikfärgade kritor)
utbredningen av siluravlagringar, 1er- och mossavlagringar
o. s. v. Den marina gränsen utlägges dessutom. Sådana
kartor kunna naturligtvis upprättas över mindre delar av vårt
land. Bliva kartorna vällyckade, kunna de utgöra en god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
