Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Elias Wessén. Hugo Bergstedt, Svensk litteraturläsning för gymnasiets första ring - Elias Wessén. J. Mjöberg och T. Wennström, Dikt och Hävd. Svenska historiska dikter i urval för skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 16 anmälningar och recensioner 2 I i
2 I i
K. A. Melins »Kung Hakes död» och »Svegde» försvara sin
plats i samlingen; detsamma gäller även en del dikter av Snoilsky
(t. ex. »Gripsholm», »Sparreholm», »På gammal tomt») och
Wirsén (»Till Viktor Rydberg», »Vackra September»).
Till de särskilda författarna lämnas inledningsvis korta
karakteristiker, som äro finkänsliga, träffande och ändamålsenliga.
Även en del dikter kommenteras.
De förklaringar, som ansetts nödiga, ha fått plats
omedelbart efter det stycke, till vilket de höra. Anordningen är helt
visst praktisk. Understundom skulle man nog önska att
upplysningarna gjorts rikligare eller fylligare. Några exempel må
här påpekas: kornrika snesar s. 137 behöver säkert förklaras,
liksom harrarnas guldbruna ström s. 138, vret s. 137, 140, kimma
s. 147, pirog s. 11, en del nautiska termer (bidevind, lävant och
lovartsvant, förstag m. m.) i Strindbergs prosa. Uttalet på drog
’läkedryck’ (s. 164) hade bort meddelas. Upplysningen s. 143
om backen (i »Jone havsfärd») borde ha fått en sådan form, att
det framgått, att ordet i obest. f. heter back och att det sålunda
har akut accent. Det förtjänade helt visst också påpekas, att
•na i den gammaldags formen trona ’tron’ (i samma dikt) är
best. art. Dikterna få ju ofta förberedas av lärjungarna i
hemmen, och förklaringarna i läseboken skola då ersätta läraren.
Genom en anmärkning om det oväntade uttalet sdfir-ängar (s. 4)
skulle man då kanske ibland kunna undgå det störande brott mot
metern, som annars osvikligt följer vid uppläsningen av
»Träsnittet i psalmboken». I varje fall är det väl just sådana
upplysningar, som man önskar finna uti en väl kommenterad läsebok.
Elias Wessén.
Dikt och Hävd. Svenska historiska dikter i urval för
skolan. Av J. Mjöberg och T, Wennström. Sthm 1923. H.
Gebers förlag.
Bland Snoilskys »Svenska bilder», som ju allmänt läsas i
svenska skolor, finnas åtskilliga dikter, som äro mindre
tillgängliga för 12 — 15-åringar. Den erfarenheten har säkerligen
flertalet modersmålslärare gjort. Man brukar väl i regeln gå dessa
dikter förbi, och de flesta av dem skulle utan avsaknad kunna
uteslutas ur skolupplagan. Ett urval av »Svenska bilder», som
endast innehölle de stycken, som verkligen läsas, skulle sålunda
ha ett visst berättigande.
Man kunde emellertid också tänka sig, att ett sådant urval
kompletterades genom historiska dikter av andra svenska skalder.
l8—23346. Pedagogisk Tidskrift 1923. Hüft. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
