Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Th. Maser. Karl Heussi, Kyrkohistoria, översatt och bearbetad av Einar Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 I i
lar om tidsläget vid kristendomens framträdande. Där får man
intressanta historiska upplysningar, hvilka äfven kunna läsas i
läroböcker i allmänna historien. Sedan får man en mängd
upplysningar angående det religiösa tillståndet — samma upplysningar,
som man får i läroböcker i religionshistoria. Man får höra talas
om mysteriereligionerna, Kybele, Attis, Isis, Osiris, Baalerna,
Mitra, kejsarkulten, Manikeismen. Sedan får man veta ett och
annat om filosofien. Man får höra talas om Seneka, Epiktet,
Marcus Aurelius, Nyplatonismen. Slutligen får man höra om
Judendomen. Ännu har icke (vi äro på sid. 4) nämnts namnet:
Jesus Kristus. Men så kommer (efter Inledningen) kap. I. Här
får man höra talas om »urförsamlingen». Här förekommer för
första gången det heliga Namnet inuti en relativsats. »Den
äldsta kristna församlingen, som snart efter Jesu korsfästelse
o. s. v.» Strax efteråt förekommer det i en annan bisats: »De
trodde, att Jesus af Nazareth, trots det judiska folkets förkastande
af honom och trots hans skymfliga korsdöd, var Messias, att han
hade uppstått från de döda, uppehöll sig i den himmelska
härligheten hos Gud och inom kort ’på himmelens skyar’ skulle
återkomma till världsdomen». Efter allt att döma lär det väl
vara meningen att framställa hvad urförsamlingen sålunda »trodde»
såsom varande egentligen af visionär natur.
Och sådant vågar man i våra dagar bjuda vår studerande
ungdom såsom inledning till »kyrkohistoria». Till den grad har
trons och kristendomens grundvalar underminerats af en urspårad
teologi, att man betraktar vittnesbördet om den verklige Jesus
Kristus som förlegad forntida uppfattning.
Men nu har man rätt att fråga: Huru vill då du tala om
kyrkan och kyrkans historia för de unga?
Jag vill säga dem, att Gud har uppenbarat sig inom
mänskligheten i Jesu Kristi person för att frälsa mänskligheten, det vill
säga sätta in en lefvande kraft mot det onda och därmed vända
mänskligheten till Gud. Guds enfödde Son, det eviga Ordet,
har »blifvit kött», ingått i mänskligheten, genom sitt kärleksoffer
försonat oss med Gud. Genom sin reala uppståndelse har han
beseglat sitt verk och lefver nu alltid och öfvar alltfort i
osynlig-måtto inverkan på mänskligheten, ombildande med sin ande allt
som vill låta bestämma sig af Hans inflytelse. De människor,
hvilka öppna sin personlighets grund för denna omdanande
inflytelse, höra till Hans »kropp» eller församling, en andlig
organism i världen, till väsende och innersta lifsriktning motsatt hvad
man brukar kalla »världen» i inskränkt bemärkelse, d. v. s. hvad
som icke är bestämdt af Gud. Denna Kristi organism (de på
Kristus troende) utveckla sig under tidernas lopp med världsfräls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
