Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Th. Maser. Karl Heussi, Kyrkohistoria, översatt och bearbetad av Einar Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 I i
2 I i
ningen som slutmål. Denna organism har således en historia,
»kyrkans» historia i inskränkt bemärkelse. Kyrkans historia blir
således egentligast och innerst en det kristna fromhetslifvets
historia, i den mån detta fördolda lif på olika områden af det
mänskliga samfundslifvet blifvit uppenbart. Detta af en lefvande
Kristus bestämda fromhetslif har på väl tusende punkter trädt i
beröring med den mänskliga utvecklingen i det stora hela, och
knappast kan ett område för mänsklig utveckling och sträfvan
uppvisas, hvilket icke på något sätt påverkats af den i de trognas
lifsutveckling lefvande och verkande Kristusanden. Men då
dömer man falskt och osant om Kristi församling, om man likställer
hennes verkningar och lifsyttringar med den mänskliga kulturen
i det hela. Kristendomen, den af Jesu Kristi ande bestämda
lifsåskådningen, har af oupplysta människor förfalskats} om den
icke framträder som ett salt, någonting till det innersta väsendet
motsatt världsanden, hvilken det är den kristna lifsutvecklingens
uppgift att genom kärlekens makt öfvervinna och i enlighet med
Kristi ande ombilda. Ger icke en kyrkohistorisk framställning
klar och viss insikt därom, att Kristi kyrka är en surdeg i
världen, som arbetar för att ornbilda allt i enlighet med Kristi ande,
då är den icke längre kyrkohistoria, den må nu hufvudsakligen
framträda som dogmhistoria, osammanhängande berättelser,
späckade med årtal och namn, eller som kulturhistoria. Vi behöfva
ännu i dag alltför väl taga till hjärtat Sören Kierkegaards varning
för att stämpla kristendomen falskt. Karl Heussi har alldeles
af-gjordt stämplat falskt. Och det är därför, jag skulle vilja uttala
en flammande protest mot att sätta ett sådant underhaltigt verk
i studerande ungdoms hand. Tror man icke på Guds
uppenbarelse i Jesus Kristus och tror man icke, att det är Han, som
med eller mot vår vilja ytterst regerar hela utvecklingen — hur
i all världen skall man då kunna skrifva kyrkohistoria? Det är
förunderligt! Kommer en klåpare till konstkännare och skrifver
en konsthistoria, så blir han snart af sakkunskapen afslöjad och
nedsablad af kritiken. Men kommer en, som inför den andliga
sakkunskapen dokumenterar sig som klåpare, och skrifver en
»kyrkohistoria», då kan han gå fri. Hvarför? Man har förlorat
känseln för det kristliga — åtminstone bland teologerna.
Gud bevare vår ungdom, och bevare Han de rättsinnade
lärare, hvilka hafva moraliskt mod att taga på sig korsbördan
af den ringaktning, som i våra dagar från boklärdt håll ofta
ägnas dem, som i lära och bekännelse hålla fast vid den för
oss döde och för oss sannfärdeligen uppståndne Jesus Kristus I
Th. Mazer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
