Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - G. A. Jaederholm. En granskning av skolkommissionens reformförslag. 1. Realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en granskning av skolkommissionens reformförslag 20 1
invändningar mot mellanskoleålderns nuvarande
undervisningstyp; men man skall icke av dem vänta att få veta, vad
som karakteriserar deras behov. De känna dem ofta väl in
concreto, men i och för undervisningsändamål formulera dem
går vida över deras nivå (annat än i mycket sällsynta
undantagsfall) Den typiska »praktiske mannen», som det tyckes
vara pä modet att svärma för bland tidningsskrivare och vissa
pedagoger, blir i skolfrågor som i kulturfrågor tyvärr i regeln
blott »the proverbial bull in the china shop».
Synnerligen diskutabel synes mig också tanken, — annat
än ur ren opportunitetssynpunkt — att förbildningen till
lägre administrativa tjänster skulle förenas med
gymnasieförberedelse, snarare än med den praktiska linjen. För min del
är jag övertygad om, att saken skulle vinna långt mera på
det senare alternativet. De tjänster, det här är fråga om,
äro icke i minsta mån mera teoretiskt krävande; snarare
tvärt om. Det enkla skrivargöra, som nu mångenstädes
ut-föres av allt för högt kvalificerad personal, skulle endast
vinna, om det sköttes med en något så när duglig kontorists
rapphet och duglighet. Men på denna punkt saknar rec. all
erfarenhet.
Den praktiska realskoleexamen är kanske den viktigaste
tanke, som i detta arbete formulerats; i varje fall för
mellanstadiet. Men det lämnar frågan öppen, hurudan
praktiskheten skall vara och hur den i undervisningen skall uppnås.
Skolmännen måste inse, att vad de kalla skola är alltför
»teoretiskt», både i ordets goda som i dess mindre
gynnsamma mening, att de måste taga hela det sociala ansvaret
för att ha gjort den högre skolbildningen så eftersökt som
den är, och för att den nu också socialt och
ekonomiskt-praktiskt blir värd den popularitet, den redan besitter. Det
kräves här ett brott med den ensidigt humanistiska
skol-traditionen, och ett radikalt sådant. Icke »litet mera» av
ett skolämne, »litet mindre» av ett annat — utan en kraftig
beskärning av allt överflödigt och en målmedveten inriktning
på reella samhälleliga behov. Skall den nya skolutredningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
