Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folke Berlinde. Den norska skolorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den norska skolorganisationen
49
de bättre eleverna väl lindrig arbetsbörda, det blir en för
stark ökning av arbetstakten vid inträdet i den 3-åriga
mid-delskolan. Särskilt påfrestande blir naturligtvis
språkundervisningen, även om fordringarna i den nuvarande
middel-skoleexamen äro något lägre än i vår realskoleexamen. Man
har fördenskull tänkt sig möjligheten av 2-årig undervisning
i engelska redan i folkskolan för de elever som ämna gå över
till det blivande 5 åriga gymnasiet.
Det är inte utan att jag misstänker, att man genom de
erfarenheter man gjort vid de s. k. landsgymnasierna i viss
mån fått fram tanken på denna organisation av den högre
skolans anknytning till folkskolan.
Landsgymnasierna äro en för Norge säregen och
säkerligen mycket väl funnen skolform. Det har alltid varit
svårigheter för landsbygdens ungdom att få sin skolutbildning
fram till studentexamen; i Norge äro förhållandena i detta
fall sämre än i Sverige med våra i allmänhet goda
kommunikationer. Dessutom spelar där även »målet» en roll. Just
från målrörelsens ivrigaste förkämpar har aktionen för
landsgymnasierna utgått. Redan i september 1910 ingav styrelsen
för »Norigs ungdomslag» en framställning till departementet
med begäran om inrättande av fyraåriga ungdomsskolor, som
utan middelskoleexamen kunde föra fram till studentexamen
(artium). Det var ursprungligen meningen, att denna
studentexamen skulle läggas något annorlunda än den, som
avlades vid de treåriga gymnasierna, vad pensa beträffar,
huvudsaken var att få en god grund för fortsatta
universitetsstudier. Man ville härvidlag mera hälla på kunnandet än
på kunskapsmängden. Efter diverse förberedande arbeten
beslöt stortinget 1915 att inrätta ett landsgymnasium på Voss
i närheten av Bergen. Samtidigt fick regeringen i uppdrag
att planlägga 4-åriga landsgymnasier även i andra landsdelar,
där behovet var påtagligt. På hösten 1916 kunde så
gymnasiet i Voss träda i verksamhet och har nu släppt ut flera
årgångar studenter. Oss förefaller det egendomligt att ett
dylikt experiment har slagit väl ut; att märka är, att eleverna
4 — 2592. Pedagogisk tidskrift 1925. Häft. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
