Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folke Berlinde. Den norska skolorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 folke berlinde
före inträdet vid iandsgymnasierna icke ha annan utbildning
än 7-årig folkskola (ofta med varannandagsläsning) jämte i
vissa fall en 6 à 8 månaders fortsättningskurs. Enligt
stortingsbeslutet fick nämligen ingen sänkning i kunskapsnivån
äga rum, studentexamen skulle till alla delar motsvara den
vid de övriga gymnasierna. (Den norska studentexamen får
väl också anses i det stora hela likvärdig med den svenska).
Förklaringen ligger väl i viss mån däri, att eleverna ej få
inträde vid gymnasiet före 16 år, många äro för övrigt äldre.
De ha så gott som utan undantag efter avslutad folkskola
ägnat sig åt praktiskt arbete och äro, då de åter sätta sig
på skolbänken, målmedvetna unga män och kvinnor. Jag
hade i somras tillfälle att besöka landsgymnasiet i Voss, där
den gamle utomordentligt älskvärde rektor P. Blix välvilligt
lämnade alla erforderliga upplysningar öm gymnasiets
förhållanden. En främling har svårt att fatta den entusiasm,
som fanns hos denne ivrige »målkämpe», det är nästan synd
att utrymmet icke medgiver ett referat av det föredrag på
stående fot, som den gamle rektorn höll för undertecknad
om målrörelsens uppkomst.
Visst var arbetet vid landsgymnasiet enligt såväl lärares
som elevers utsago pressande, men det utomordentligt goda
samarbetet hjälpte till att avhjälpa svårigheterna. I fråga
om undervisningsmaterial var man på Voss väl utrustad, den
naturvetenskapliga avdelningen hade på ett förträffligt sätt
inretts av lektor C. Bonsaksen, som härvidlag haft även svenska
skolor till förebild. Det pressande arbetet vid skolan tvang
naturligtvis åtskilliga elever att bli efter. »Tapsprocenten»
var ungefär densamma för flickor som för gossar. »Det ser
ut till gjentone kann greida denne skulen like godt som
gutane», skriver P. Blix i Norsk pedagogisk tidskrift.
Före inträdet vid såväl landsgymnasiet som middelskolan
har eleven att avlägga en inträdesexamen. Denna prövning
kan numera även förläggas till folkskolan med censur av
folkskolans eller middelskolans lärare, förhållandena variera i
olika städer. I Trondhjem har man godkänt folkskolans av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
