Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folke Berlinde. Den norska skolorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den norska skolorganisationen
57
allt är klart déchiffreras numren. Vi ha här ett lysande
exempel på justitia in absurdum. Förfaringssättet utesluter
tydligen varje möjlighet att taga hänsyn till individuella
förhållanden, stora orättvisor kunna begås mot även mycket
duktiga elever, som av en tillfällighet misslyckats i det ena
eller andra provet. Också har en stark kritik gjort sig
gällande. Den kände skolmannen, rektor Alexander i Lillehammer
har i »Den høiere skole» betecknat systemet »som
misstänksamheten mot ämnesläraren satt i system», han förordar en
ändring i överensstämmelse med svenska förhållanden. Dä
man betänker, att kravet på antal godkända skrivningar är
större än hos oss, följer härav, att en samvetsgrann censor i
det längsta drar sig för att sätta ett underbetyg, vilket
näppeligen kan anses fördelaktigt för betygsnivån. Betygsgraderna
(karakterer) förete vissa olikheter mot våra; man använder
följande: »særdeles tilfredsstillende, meget tilfredsstillende,
tilfredsstillende, nogenlunde tilfredsstillende, måtelig, ikke
tilfredsstillende». Censorerna utnämnas ej bland universitetets
professorer utan väljas bland lektorerna och förordnas av
undervisningsrådet. Valet har understundom föranlett
opposition särskilt bland Nordlandets lärare, som ansett sig
missgynnade
I fråga cm skrivningarnas art företer den norska
studentexamen vissa olikheter med vår egen. I norska språket har
varje studentkandidat att avlägga minst två prov, en uppsats
med historiskt, litteraturhistoriskt eller geografiskt innehåll
samt en stil med s. k. fritt ämne. Dessa båda uppsatser
skrivas efter fritt val på landsmål eller riksmål; för den
examinand, som i bägge fall använt samma mål, tillkommer en
s. k. tilläggsstil, skriven på det andra målet. — En hårdare
pressning än i Sverige.
Även i Norge ha klagomål försports över
matematikherraväldet; den livaktige Larviksrektorn Eitrem har i en
serie artiklar i Den høiere skole givit en statistik över
skrivningsresultaten i den norska studentexamen under en följd
av år. Betygen i matematik ställa sig avsevärt lägre än i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
