Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folke Berlinde. Den norska skolorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
folke berlinde
andra ämnen. Han gär även till rätta med den allmänna
tendens man lätt lägger märke till i Norge beträffande
formuleringen av matematiska provuppgifter. Under det man
hos oss såväl i studentexamen som realskoleexamen samt
även vid inträdesprövningar ger ett flertal uppgifter utan
inbördes samband, väljer man i Norge med förkärlek s. k.
serieuppgifter, d. v. s. ett fåtal, vanligen 3 eller 4 uppgifter,
var och en med ett flertal frågor. Mankerar eleven den första
av dessa, följer därav vanligen, att icke heller de andra kunna
besvaras. Olämpligheten av ett dylikt tillvägagångssätt ligger
för oss svenskar alldeles klar. Därtill komma betydligt större
svårigheter vid bedömningen. Hos oss fordras i
studentexamen ett visst bestämt antal uppgifter för godkänt betyg.
En dylik bestämmelse är med det norska systemet omöjligt.
Den muntliga avgångsexamen avlägges för middelskolan
i två ämnen, i studentexamen innevarande år examinerades
varje elev i endast ett ämne. Examinator är både i
middel-skoleexamen och studentexamen vederbörande ämneslärare,
examinationen äger rum endast i närvaro av en censor
(särskilda censorer för muntliga examina). Vittnen förekomma
ej. I alla ämnen givas av ämnesläraren
»forhandskarakte-rer», som bli gällande som slutbetyg med undantag möjligen
för det ämne, i vilket examination äger rum. Till grund för
förhandskaraktärerna ligga delvis de s. k. årsprøve, som
anställas i de föregående middelskole eller gymnasieklasserna
vid varje läsårs slut. Det har visat sig, att överensstämmelsen
mellan förhands- och examenskaraktärer är tämligen god, ett
förhållande som gjort, att man från visst håll påyrkat
studentexaminationens borttagande och studentexamens
ersättande med vanligt avgångsbetyg från skolan. Särskilt
redaktören för »Skole och samfund», d:r E. Sigmund, har härvid
tagit till orda. Även i Sverige ha dylika röster hörts; det är
klart att mycket av examenshetsen är av ondo,, men ett
fullständigt slopande av studentexamen skulle säkerligen ha sina
risker både i Norge och hos oss. Jag kan i denna fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
