Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nat. Beckman. Det biskopliga eforatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det biskopliga eforatet
57
liggande fall strandar detta icke på anmälarens utan på den
anmäldes obenägenhet för en uppgörelse i sådan form.
Just det, att saken denna gång misslyckats, gör det så
mycket viktigare att tacksamt notera den humana och
pe-dagogiska metod, som här försökts, och vars fullföljande
säkert skall bära goda frukter. Det är mig mycket fjärran
att vilja vara ogrannlaga och lägga mig i en högt aktad
medlärares förehavanden, men i sakens intresse skall jag
antyda ett par skäl, som i enstaka fall kunna föranleda en
lärare, att, ehuru han givetvis kommer att förlora processen,
föredraga en mager process framför en fet förlikning.
Om man en smula känner småstadens skolförhållanden,
vet man, att vid dylika tillfällen stadens samtliga kaffemostrar
i kjol och manligare plagg kannstöpa med en våldsam
intensitet om det öde, som kan förestå den stackars magistern.
Det kan hända, att i en sådan situation en fällande dom
kan vara en vinst genom att säga kaffemostrarna: Jag hade
orätt, men det var inte värre än så här. Och det kan hända,
att det något oftare förefaller den anmälde så.
I föreliggande fall tillkommer, att den anmälde var
gymnastiklärare och militär. En militär ser ordet »bestraffad»
ur något annan synvinkel än vi civila. I sitt egentliga
arbete går han direkt från arresten till fronten eller mässen,
utan att hans auktoritet vare sig inför underordnade eller
kamrater lidit något egentligt avbräck — så vida icke
bestraffningarna blivit allt för många. En civil ämbetsman,
t. ex. en lärare, betraktar saken själv något annorlunda och
vet, att den i hans omgivning också betraktas ur andra
synpunkter. Ställer hans ämbete honom i en ömtålig ställning,
så måste han betrakta även en rätt obetydlig tillrättavisning
som en ganska betydande motgång.
Utan att således i ringaste mån vilja göra mig till
domare över de närmast berördas ställning till en sak, vars
detaljer jag icke känner, vill jag ge ett kraftigt uttryck åt
mitt beklagande, att de överordnades humana strävanden
denna gång misslyckats. Därtill må läggas, att då viljan så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
