Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolreformens sociologiska motiv 87
I många frågor är denna motsättning betingad därav, att
den liberala demokratien starkare betonar friheten som
ledande princip, den sociala däremot jämlikheten. Men även
liberala demokrater kunna till den grad lägga tyngdpunkten
på jämlikheten, att deras uppfattning i flera frågor kommer
att sammanfalla med socialdemokraternas. Av frihets- och
jämlikhetsmotivens styrka i förhållande till varandra blir
sålunda deras ståndpunkt helt eller delvis betingad i sådana
frågor som den om enhetsskolan, om privatskolornas
existensberättigande o. s. v. Över huvud kunna inga skarpa
gränser uppdragas mellan liberal och social demokrati, utan här
har man att räkna med en övergångs alla skiftningar i fråga
om åsiktsbildning. Man har vidare att ta hänsyn till det
irrationella, det teoretiskt motsägande, med andra ord till
den omständigheten, att motsatta tendenser kunna göra sig
gällande i samma persons åskådning. Slutligen förtjänar det
i detta sammanhang erinras om att det här icke är så mycket
fråga om teorier som fastmera om tendenser, som äro
verksamma i samhällslivet och där bestämma utvecklingens
riktning och gestaltning.
Har man gjort sig reda för de i det föregående antydda
andliga strukturförhållandena i samhällslivet, och har man
fått blicken öppen för de på djupet verkande krafterna, blir
det dubbelt intressant att se, vilka motiv som framföras for
reformförslagen. Av skolkommissionens betänkande kan man
få veta, vilka motiv som bestämt kommissionen att
framlägga förslaget till enhetsskolereform. De pedagogiska
motiven, som till antalet äro två, väga fjäderlätt; det heter, att
om folkskolan rekryterades från alla folkklasser, kunde den
påräkna direkt intresse och omvårdnad inom alla
samhällslager, och att efter reformens genomförande tillströmningen
till realskolan kan väntas bli större, vilket skulle möjliggöra
ett strängare urval och därför medföra, att lärjungematerialet
i realskolan och även i gymnasiet bleve bättre. Dessa
förväntningar äro tydligen alltför optimistiska; den i andra
rummet nämnda är därjämte missvisande, för så vitt som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
