Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Georg Brandell. Skolreformens sociologiska motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOO
georg brandell
genom det andliga livets organiska växt. Denna tro på de
yttre medlens och särskilt organisationens underbara
verkningar kan föras tillbaka till upplysningstiden och visar i sin
mån, att den sociala demokratien har beröringspunkter med
denna tids åskådning.
Det i vårt land framlagda förslaget till skolreform är,
åtminstone i sina viktigaste partier, helt i den sociala
demokratiens anda. Särskilt gäller detta om den del av förslaget,
som avser införandet av en sexklassig enhetsskola. Det är
utan vidare tydligt, att det är jämlikhetstanken, som här
kommer till uttryck; då tyngdpunkten lägges på detta motiv,
måste nämligen följden bli den, att en tendens uppstår att
inskränka den nu rådande friheten på detta område och
binda alla så länge som möjligt vid den allmänna folkskolan.
Det är lätt att visa, att denna tendens står i motsättning till
den aristokratiska sidan hos frihetsmotivet. För att
jämlikhetsidealet skall förverkligas, skola de med högre
studiebegåvning utrustade under de sex första skolåren hålla jämna
steg med de allra minst begåvade, och emedan ett fåtal
under nuvarande förhållanden beredas svårigheter till följd av
skolorganisationens beskaffenhet, skall studietiden förlängas
för alla. Men detta tvång till enhet kan ha betänkliga följder;
det kan väcka misstämning eller missnöje i vida kretsar och
bär sålunda inom sig fröet till en kulturkamp. Ifall idén
om den allt behärskande staten och den allt uniformerande
organisationen alltför extremt tillämpas på
undervisningsväsendets område, kan detta sålunda ge upphov till vad den
sociala demokratien allra minst önskar, nämligen uppkomsten
av skolor, som upprättats av sammanslutningar eller
enskilda.
Att förslaget om sexklassig enhetsskola är ett utslag av
socialdemokratisk skolpolitik, ändras icke av det faktum, att
många liberala äro anhängare av förslaget och en och annan
socialdemokrat motståndare till detsamma. Den liberala och
den sociala demokratien stå varandra nära, de ha mycket
gemensamt men stå på vissa punkter i motsättning till varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
