- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioförsta årgången. 1925 /
105

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Samuel Landtmanson. En kriarättningsmetod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN KRIARÄTTNINGSMETOD

det förekommer, men vari felet består, får vederbörande själv
tänka efter. Vad andra fel beträffar, varierar jag naturligtvis,
så gott jag kan, mina krav efter min tilltro till författarnas
förmåga och skärper dem så småningom. Jag använder intet
fixerat system av beteckningar för olika kategorier av fel, ty
en dylik apparat kan på flera sätt vara betungande och jag
vill vara helt fri att i varje fall välja det uttryckssätt —
längre eller kortare — som jag finner mest tydligt och
praktiskt. — Några dagar innan uppsatserna skola i klassen
genomgås och återlämnas, få lärjungarna sina böcker till
rättning. De må gärna resonera med varandra om felen; det
kan vara ganska nyttigt. Men ännu hellre få de resonera
med mig. Rättelserna få de göra med blyerts; mycket korta
sådana göras i uppsatsen mellan raderna, längre efter
uppsatsen med noggrann hänvisning till sida och rad. Jag får
sedan igen böckerna och kontrollerar rättelserna. Gillar jag
icke en rättelse, får jag ta till det röda bläcket igen.
Betyget sättes först nu, och därvid tages hänsyn till
vederbö-randes sätt att rätta.

Det är givetvis till gagn för lärjungarna, att de få själva
rätta så mycket som möjligt av sina fel. Det kommer dem
också att lägga ned mera omsorg på det första utarbetandet,
kanske att få mer intresse för arbetet. . För läraren är den
ovan relaterade metoden föga mera tidsödande än metoden
att rätta allting själv. Jag har funnit, att pojkarna i
allmänhet rätta bra, och med ett ordinärt uppsatslag brukar det ej
krävas mer än omkring en timmes tid för att kontrollera
deras rättelser. Kanske skulle det ha kostat mig nära nog
lika lång tid att själv utföra alla rättelser, som lärjungarna
fått göra. — En stor fördel är, att man vid det slutliga
genomgåendet av uppsatserna alldeles kan förbigå många fel,
som vederbörande själva rättat, och som icke ha något större
allmänt intresse. Så vinner man tid att koncentrera sig på
viktiga stilistiska frågor, till vilkas dryftande uppsatserna ge
anledning. Uppsatsgenomgången blir under sådana
förhållanden på samma gång mindre tidsödande och mer givande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1925/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free