- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioförsta årgången. 1925 /
109

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Albin Warne. Från Leopolds skoltid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN LEOPOLDS SKOLTID

I I i

att endast de, som väl inhämtat andra klassens kurs, kunde
erhålla flyttning till högsta klassen.

Läroämnen i de båda lägre klasserna voro latin,
kristendomskunskap, grekiska och historia. Huvudämnet var
latinska språket, och undervisningen omfattade grammatik,
översättning, samtals- och skrivövningar. Som lärobok i
grammatik användes den s. k. contracta (Carl Samuel
Hedman: Grammatica latina contracta. Jmf. Herniund: Bidrag
till den svenska skollagstiftningens historia, Bil. IV, sid. 51),
och som läseböcker användes Corderi »Colloquia» och Cornelius
Nepos. Vid examen 1770 hade i andra klassen fem kapitel
ur sistnämnda bok blivit översatta och grammatiskt
analyserade, varjämte i grammatiken såväl formläran som
syntaxen hade genomgåtts. I kristendom lästes Luthers lilla
katekes och Svebilii katekesutveckling. Med grekiskan
börjades, åtminstone vissa år, redan i första klassen, och som
lärobok användes Gezelii grammatik. I allmän historia
brukade genomgås något parti ur Hübners bekanta lärobok och
i fäderneslandets historia likaså något parti ur Elis Hyphoffs
»Kort inledning till den gamla och nya svenska historien».

Den kurs, som genomgicks i högsta klassen, var rätt
omfattande och avsåg att bibringa i stort sett samma
kun-skapsmått, som skolordningen föreskrev för högsta klassen i
de fyrklassiga trivialskolorna. Skillnaden mellan de
fullständiga trivialskolorna med 6 lärare, en sådan fanns i Linköping,
och de s. k. mindre skolorna var nämligen mera skenbar
än verklig. Man strävade efter att även i dessa senare
meddela det kunskapsmått, som skolordningen föreskev, för
att göra det möjligt för de elever, som ämnade fortsätta
studierna, att övergå direkt till gymnasiet. I följd därav
måste särskilt högsta klassen uppdelas i ordningar eller läxlag,
och någon gång var elevantalet så ringa, att läraren var i
stånd att lämna eleverna rent individuell handledning.

Läroböckerna i högsta klassen voro i Söderköping
delvis andra än de, som föreskrevos i skolordningen. I stället
för Haffenreffers Compendium användes vid undervisningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1925/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free