- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioförsta årgången. 1925 /
116

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - August Isaacson. Några inlånade neutrala substantivs pluralbildning i svenska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii6

AUGUST ISAACSSON

righeter som i fråga om substantivens pluralbildning. Den
språkligt bildade reder sig ur detta dilemma genom att
behandla lånorden som utlänningar och säger t. ex. examina,
tempora, schemta, men den i de klassiska tungomålens
grammatik obevandrade känner sig ofta förlägen eller tveksam,
då han behöver använda sådana ord, och många av dem
äro ju alldeles oumbärliga för oss. Kan då ingenting göras
för att få lånorden att lyda svenskans lagar? Här skall
endast sysslas med en liten, men ganska viktig, grupp av
dessa ord, nämligen neutrer på -a, t. ex. schema.

Åttonde uppl. av Akademiens ordlista, vilken anger
schema som neutrum, uppger för detta ord pl.=sg. eller
Schemata, alltså pluralbildningar, som bägge äro främmande
för riksspråkets natur.

Innan vi gå vidare, skola vi se till, hur pass omfattande
gruppen är. Jag har antecknat följande:
anatema, delta (även f.), drama, komma, schema, tema, trema,
prisma, (även f.); dilemma, diorama (även f.), diafragma (även f.),
cyklodrama}, kosmorama, panorama, melodrama (även
melodram). Härtill komma några svenska samt de flesta grekiska
bokstavsnamn.

Några av dessa ord äro visserligen sällsynta, men somliga,
t. ex. komma, tema, prisma, äro synnerligen vanliga, framför
allt i skolan, och det är väl denna sista omständighet, som
förklarar, att en så osvensk böjning som kommata blivit så
spridd, som den tycks vara. Det är allstå obestridligt, att
behovet av en svensk böjning for dessa ord är mycket stort.

Särskilt i fråga om ordet drama vållar svårigheten att
kunna bilda en svensk plural en inte blott språklig utan även
saklig olägenhet. Sv. Akademiens ordlista anger drama som
neutrum men upptager ingen plural till detta ord. Östergren
säger, att drama lånar plur. av ’dram’, och detta är ju sant;

1 Upptages icke av Östergren, Nusvensk ordbok och icke av Sv.
Akademiens ordlista men av Lyttkens-Wulff, Ordskatt och ljudförråd,
s.257.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1925/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free