Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Elias Wessén. Axel Lindqvist, Dansk-svensk ordlista - J. Nordlander. Hjalmar Lindroth, Grundvalarna för vår kommatering (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o
anmälningar och recension hk
formellt överensstämmande svenska orden. Dylika likheter kunna
som bekant vara mycket försåtliga, och man bör vid läsningen
ägna dem stor uppmärksamhet. Anm. kan här endast
konstatera, att urvalet skett med stor omsikt och smak; betydelserna
äro angivna med all önskvärd precision. Ehuru jag ej haft
tillfälle att praktiskt pröva det, förefaller det också, som om omfånget
vore fullt tillräckligt för det ändamål, som närmast avses.
Man må vara förf. tacksam för att han, med tanke på
läsning av Holberg, medtagit en del äldre ord, som numera äro
mindre brukliga. Också ett och annat av de mera spridda
danska dialektorden ha fått följa med. Mera tveksam är man
kanske i fråga om ett antal ord av norskt ursprung, som i
danskan antingen endast användas i fråga om norska förhållanden
eller äro så sällsynta, att de knappast kunna betraktas som annat
än norska lånord. Sådana äro: Bræ jökel, Fille trasa,
frem-sy nt visionär, Hi ide, Hoonn höbergning, Kampesten stenblock,
klyve klättra, lurvet lurvig, Mugge handkanna, noksaa rätt, ganska1,
saar sårig, öm, vims kvick, livlig, ærte reta. Sällsynta i danskan,
men ganska vanliga i norskan äro väl också exempelvis följande ord:
alt redan, Bakkels klenät, bakse streta, godlidende godmodig, høvelig
passande. Turs troll är ett lånord från fornspråket, väl lika
främmande för en dansk läsare som för en svensk. Dyne
översättes ej fullt exakt med: dyna, bolster; det torde väl vara
tvivelaktigt, om den danska Dyne någon gång användes fullt
motsvarande det svenska dyna.
Elias Wessen
Hjalmar Lindroth. Grundvalarna för vår kommatering.
Historik, kritik och reformyrkande. Norstedt 1914.
(Forts. fr. s. 96.)
Och till slut: Huru skall uppsatsgenomgången te sig, när
den nya, »fritt prövande» kommateringen en gång blir lag?
Därför måste uppenbarligen anslås mycket mera tid, än som nu
sker, för att läraren skall få tillfälle att med eleverna under
ändlösa diskussioner debattera frågan om pauserna.
Det är icke alldeles utan fara, när en lärd professor
uppträder och talangfullt förfäktar en nyhet såsom här.
Allmänheten ansluter sig lätt kritiklöst till det nya. Anmälaren erinrar
sig mycket väl den tid, då det gällde att lyckliggöra de skrivande
bland vårt folk med den upptäckten, att man borde skriva stälde
1 Ursprunget till vårt uttryck nog sa stor’ och dess numera så
allmänna efterbildning rätt sä stor, som sålunda är en norvagism i svenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
