Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Känslo- och viljelivet i modern psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslo- och viljelivet i modern psykologi 151.
emotioner och konativa dispositioner, såsom beskyddande
instinkt och ömhet, självhävdelse, flockinstinkt, aktiv sympati.
Särskilt stor betydelse har enligt McDougall jag-sentimentet
för den roll det spelar i fråga om den moraliska karaktärens
beskaffenhet. De moraliska sentimenten äro svaga i
jämförelse med de instinktiva impulserna men kunna ändå utöva
kontroll över dessa. Vad är det då, som gör det möjligt för
en människa att våga livet för andra, att förlåta en annan
en svår oförrätt, att stå fast ehuru skakad av fruktan? William
James har formulerat detta problem sålunda: ideell impuls <
instinktiv böjelse; ideell impuls -f X > instinktiv böjelse.
Problemet är: vad är detta X, som tynger ner den moraliska
konfliktens vågskål till förmån för den ideella impulsen?
McDougall svarar, att det är en impuls, som väckts till liv
inom jag-sentimentet, önskan att jaget skall i handling
realisera det moraliska ideal, som det har gjort till sitt.
McDougall definierar disposition som summan av en
människas instinktiva tendenser. Enligt »Social Psychology» är
karaktär återigen summan av förvärvade tendenser, vilka
utvecklas på grundvalen av disposition och temperament.
Karaktären innesluter våra sentiment och vanor och är produkten
av en växelverkan under intelligensens ledning mellan
disposition och temperament å den ena sidan och den fysiska och
sociala omgivningen å den andra. En människas
temperament och disposition äro i stort sett medfödda och blott litet
modifierbara, varemot karaktären utbildas huvudsakligen genom
hennes egna ansträngningar. Det faller genast i ögonen, att
denna definition av karaktären är otillfredsställande.
Karaktären blir på detta sätt en abstraktion; instinkterna med
tillhörande primära emotioner, stå så att säga i sentimentens
tjänst men skulle ändå icke öva något inflytande på
karaktärens beskaffenhet. På denna liksom på åtskilliga andra
punkter har också McDougall modifierat sin tidigare
uppfattning. I »An Outline» säges det organiserade systemet av
instinkternas konativa tendenser, riktade mot en mångfald
objekt och mot förverkligandet av olika i samband med objek-
io — 25226. Pedagogisk tidskrift 1925. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
