Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Känslo- och viljelivet i modern psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
georg brandf.ll
ten stående ändamål, konstituera vad man kallar karaktär.
Aven här blir således karaktären systemet av sentiment, men
det framhålles uttryckligen, att även de instinktiva
tendenserna såsom ingående i sentimenten medverka vid dess
organisation.
V.
McDougalls instinktteori har accepterats av flera
psykologer, bland andra James Drever och Morton Prince.1 Även
tyska psykologer ha på senaste tiden börjat ägna
uppmärksamhet åt detta otvivelaktigt mycket betydande uppslag på
psykologiens område. Dock må man icke föreställa sig, att
en viljepsykologi av denna art är någonting alldeles nytt.
Drever ger i sitt arbete Instinct in Man en historisk
framställning av instinktpsykologien från Hobbes till Dugald
Stewart och visar där, att psykologerna, tillhörande den s. k.
skotska skolan, betonade betydelsen av själslivets konativa
sida och i överensstämmelse därmed gjorde gällande, att hos
människan nedlagda böjelser voro den främsta drivkraften till
hennes aktivitet. Den skotska psykologien fick sitt mest
mogna uttryck i arbetena av Dugald Stewart (1753—1828),
som skilde mellan fem klasser av handlingsmotiv och
hänförde dessa till två grupper, instinktiva böjelser och rationella
principer.2
Att denna uppfattning av själslivets struktur, åtminstone
i den form den framträder hos McDougall, måste förkasta
icke blott den mekanistiska teorien utan även den
hedonis-tiska, d. s. v. den lära, enligt vilken motivet till all mänsklig
1 Morton Prince. The Unconscious. The Fundamentals of Human
Personality Normal and Abnormal. 2:a uppl. New York 1921.
2 En liknande men betydligt utförligare framställning av olika
viljeteorier har Einar Tegen givit i sitt arbete Moderne Willenstheorien I
(Uppsala 1924), som är klarare och mindre skolastiskt, än man med
kännedom 0111 den filosofskola författaren tillhör kunde ha anledning förmoda.
Författaren behandlar i denna del av arbetet Spencers, Bains, Ribots, Lotzes,
Sigwarts och Wundts viljeteorier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
