Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Känslo- och viljelivet i modern psykologi - August Isaacson. Några inlånade neutrala substantivs pluralbildning i svenska (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 august isaacsson
intresse blott har till förutsättning en insikt om att det är mödan
värt att utföra verksamheten. Distinktionen synes mycket
subtil och torde även vara onödig, i synnerhet som det kan
betvivlas, att det existerar intressen i denna mening utan
emotionellt inslag.1
Några inlånade neutrala substantivs pluralbildning
i svenskan.
Av August Isaacsson.
(Forts. fr. s. 119.)
När kan man säga och skriva flera hjärtan, varför skall
man behöva tveka att säga flera scheman, teman, treman,
kommanr Om jag kan tala om två zätan, varför skall jag
då inte kunna säga alf an, deltanr Och om det sista duger
som plur. till bokstavsnamnet, kan det väl även godkännas
som plur. till delta i den överförda betydelsen. Den
sistnämnda formen finns för resten redan, även om den är mindre
vanlig. Den växlar med plur. på -a och -or och ersättes
ofta av sammanställningar; plur. delta7i godkännes dock som
sidoform till (plur.) delta av Akademiens ordlista.
För komma (stundom best. sing, komman) har Akademien
pl. = sg. 1. -ata. stundom -or. Dock förekommer den svenska
1 Härmed har jag naturligtvis icke velat förkasta ordet intresse som
psykologisk term utan endast velat säga, att det är olämpligt att använda
det i den av Drever angivna betydelsen. Man skulle kunna tänka sig, att
denna term kunde i vårt språk användas som liktydigt med det engelska
sentiment; ordet är dock mindre användbart för vissa sentiment, t. ex.
det som låter hänföra sig till det egna jaget. Den av Lilius begagnade
termen affektsystem är mycket användbar, om man ansluter sig till Shands
uppfattning av sentimentens struktur; i annat fall blir termen mindre lämplig.
Ordet komplex, som använts av psvkiatrien, särskilt av den Freudska
skolan, torde böra begränsas till sådana konativa bildningar, som i viss grad
äro sjukliga. Det synes mig därför lämpligast att även i svenskan begagna
ordet sentiment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
