Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Åke W:son Munthe. Lärobok i spanska av Kristoffer Nyrop, övers. av R. Stigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
i 2 i
galet: ordet betyder jacka, kavaj (syn. americana, som dock
brukar vara längre). N. har här ’Jaket’, vilket heller icke är
riktigt, om detta da. ord avser vad våra skräddare kalla ’jaquette’
(det plagget kallas i Spanien chaque). P. 156 förklarar S- sp.
garbanzos med ’en sorts grå ärter’, förbättrande N:s riktiga ’gule’,
vilket dessa ärter otvivelaktigt äro, ehuru en smula bleka. P. 158,
not 16, ger S. av sp. loza den olämpliga översättningen ’sämre
porslin’ — N. har alldeles riktigt ’Stentøj, Fajance’, alltså sv. ’(oäkta)
porslin’. P. 177, not 8 till st. 3 uppger S., att senorito användes
vid tilltal ’till ung, ogift herre’, där N. har den något riktigare
förklaringen ’Tjenerens Tiltal til den unge Herre’. S:s tillägg
,ogift’ är alldeles galet, och även bådas ’ung’ bör utgå: senorito
är ju tjänsteandarnas allmänna tilltal till husbonden (liksom
senorita till matmodern), alldeles oavsett åldern. Att sedan
senorito också kan betyda ’ung herre’, är en sak för sig.
Även i några andra fall ha mindre riktiga eller helt oriktiga
uppgifter hos N., f. ö. förlåtligt nog, omsorgsfullt återgivits av S.
P. 51, not i ger sålunda S. efter N. den oriktiga formen ’medio
tostado’ i st. f. ’’media tostada’. P. 160, not 13 översätter S.
liksom N. especies med ’klingande mynt’, men ordet betyder så
gott som raka motsatsen, nämligen ’varor’I P. 85 återger S.
liksom N. det sp. namnet D. Emilio Castelar med ’Herr Emil
Castelar’. Ja, det kan man ju göra; men nog verkar en dylik
försvenskning av ett så celebert namn lite underligt (ungefär som
Petter Calderön eller Karl Dickens). P. 109, not 1 översätter
S. liksom N. bayeta med ’ett slags flanell’; det är annars det
bekanta grova ylletyg, vi gemenligen kalla ’boj’. P. 15g, not 7
har S. liksom N. ’rynkor (rugas)’; den vanliga formen är
arr-ugas. P. 161, not 1 förklarar S. liksom N. mindre lämpligt
dar a todo Dios med orden ’här: tiggare’; todo Dios är ett
vanligt uttryck för ’varenda själ’. I handelsbreven p. 173 ff.
använda S. och N. uteslutande den gamla pittoreska artighetsformeln
q. b. s. m.; men den har dock på senare tid i stor utsträckning
(f. ö. även i privatbrev) ersatts med det nyktrare q. e. s. m. =
que estrecha sic maiJ0y vilket ej bort lämnas oanmärkt.
Även i fråga om mindre riktig ortografi följer S. troget N.
Han säger p. 7, att ’i fråga om accentbeteckning tillämpas
konsekvent spanska akademiens system’, och något dylikt säger
också N. Men N. ignorerar i åtskilliga fall de akademiska
accentreglerna och följes naturligtvis blint av S. Så utelämna båda
två ganska konsekvent den accent, som Ak. föreskriver för de
självständiga dem. pronomina éste etc. (ex. nästan på varje sida).
Däremot låta både N. och S. av för mig outrannsaklig anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
