Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - August Johansson. Ett par bidrag till frågan om folkskolans bärkraft som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oo
august johansson
att en viss färdighet måste man ha för att kunna övervaka
ett tjog elevers skriftliga arbeten, samtidigt som man med
’liv och intresse’ håller biologilektion med övriga -tjoget, en
lektion som kanske fordrar teckningar och demonstration av
åskådningsmateriell. »
D. 25 febr.: »Det samtidiga ledandet av en muntlig
lektion och övervakandet av två i undervisningshänseende
skilda klassers tysta övningar äro kontraster, som verkat
tillbakadragande frän det mål, vilket ställts upp för denna skolform.
Ar barnantalet stort och undervisaren måste gång på gång
avbryta sitt muntliga förehavande för att giva ledtrådar åt
de mindre begåvade barnen, som syssla med tysta övningar,
så kan snart ett kaos bliva resultatet. Vid dessa ofrivilliga
avbrott tappas lätt bort den röda tråd, som sammanbinder
lektionens delar. När därtill skoltimmen är begränsad till
45 minuter, så blir lätt följden den, att det kunskapsstoff,
som skulle förhöras och prepareras, ej medhinnes. — — —
Från undervisningssynpunkt sett sammanhållas nu klasserna
3 och 4, och den senare klassen får ju två gånger i
huvudsak genomgå samma kunskapsstoff.–— Genom att som
nu gå förbi vissa läromoment ena året och taga dem med
det andra sker en uppgrumling av den konkreta överblick,
som barnet bör hava i varje kunskapsämne. — — — Ett
överskattande av barnens minnesförmåga har ägt rum
genom detta förfarande med kursväxling.»
A andra sidan göres gällande, att dylika uttalanden äro
alltför pessimistiska och att de obestridliga olägenheterna i
större eller mindre mån neutraliseras genom en klok metod,
som väsentligen går ut på att sätta barnen i självverksamhet
och behandla dem individuellt. Då lämnas emellertid från
pessimisterna den överraskande upplysningen, att insikt och
färdighet i denna metod i ytterst ringa grad meddelas vid
seminarierna. Och en förf. säger (d. 13 maj):
»Naturligtvis bör varenda lärare och lärarinna, i vilken skolform det än
gäller, ända frän småskolan till gymnasiet, treva sig fram till
allt bättre och bättre metoder. —–Under denna sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
