Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - August Johansson. Ett par bidrag till frågan om folkskolans bärkraft som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om folkskolans bärkraft som bottenskola 199
svara ett obetingat ja», men tillägger: »ehuru jag väl vet,
att en överväldigande majoritet bland mina kamrater både
vid A-, B- och C-skolor lika obetingat svara nej».
Den mening, som således angives vara majoritetens, har
också fått både många och kraftiga uttryck i diskussionen.
Så säger en förf. d. 4 febr.: »Att en A-skola under i övrigt lika
förhållanden lämnar bättre resultat än en B-skola, är väl
odisputabelt». Och en annan förf. d. 6 maj: »Någon har skrivit, att
arbetsresultatet kan bli lika gott i vilken skolform som helst.
I vissa fall kan dock tron bli för stark. Då övergår den till
bluff. Kan en och samma lärare räcka lika bra för två
avdelningar som för en?» Sedan han ur sin erfarenhet anfört
stöd för den uppfattningen, att B 2-skolan lämnar fullgott
resultat endast i fråga om ett fåtal särskilt intelligenta eller
energiska lärjungar, slutar han: »Till sist ber jag få anföra,
att jag i 3° år arbetat i B 2-skola och sedan ett par år i
B i. Annars hade jag nog aldrig fått klart för mig, vilken
stor skillnad där är mellan de båda skolformerna både
angående arbete och resultat.» I detta yttrande snuddas det
vid frågan om förklaringen till skillnaden. I åtskiliga andra
yttranden inlåter man sig något mer utförligt på den
omständighet, som utgör alla B-skolors svaghet och
framträder särskilt skarpt i B 2, nämligen det gemensamma
undervisandet av två eller flera klasser. Det ligger ju i öppen
dag, vilka svårigheter detta skall medföra; men det har sitt
särskilda intresse att här lyssna till konkreta
verklighetsskildringar ur den dagliga erfarenheten. Ett par citat må därför
anföras.
D. 18 febr.: »Den, som ej undervisat i en B 2-skola,
kan ej få en rätt föreställning om formens krävande arbete.
Att t. ex. hålla historielektion med 5:e och 6:e kl. samtidigt
som 3*.e och 4:e ha räkning, ’tyst övning’ — enligt schemat
ja, men i verkligheten låter det så här var tredje minut:
’kan inte räkna, magistern’ — ’talet går inte jämnt upp’ —
’boken är slut’ o. s. v. — tar mer på krafter och nerver, än
icke B 2-lärare kunna ana. —–Det kan nu ej bestridas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
