Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Alf Hildinger, Moralisk fostran - Georg Brandell. Yngve Norinder, Yrkesvalets problem och skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8 anmälningar och recensioner 2 i i
2 i i
I litteraturanvisningarna i slutet av boken kunde gärna ha
upptagits även A. Matthias’ Huru vi skola uppfostra våra söner
(Norstedts förlag), vars värde säkert i högre grad än åtskilliga
av de upptagna arbetena gjort den förtjänt av ett omnämnande.
Författaren har konsekvent genomfört användningen av
singularform av verbet även efter pluralt subjekt. Detta verkar
något irriterande vid läsningen. Tyder icke detta på att tiden
icke ännu är mogen för denna reform, som dock väl en gång
kommer att genomföras? Georg BranddL
Yngve Norinder. Yrkesvalets problem och skolan.
Särskilt om folkskolans möjligheter att hjälpa de unga till rätta.
Uppsala 1925, Almqvist & Wiksells förlag. 80 sid. Pris 2 kr.
Enligt paragraf 10 i stadgan för fortsättningsskolan bör i
samband med arbetet i skolan åt lärjungarna »givas behövlig
ledning för val av yrke, varjämte lämpliga åtgärder böra
vidtagas för att skolan i samförstånd med den offentliga
arbetsförmedlingens organ må kunna medverka till lärjungarnas
anställande inom de arbetsområden, för vilka de kunna antagas äga
de bästa förutsättningarna». Denna bestämmelse berör strängt
taget endast två uppgifter, nämligen yrkesvägledning och
platsförmedling, men då den senare uppgiften under de ifrågavarande
omständigheterna väl måste anses ha yrkesrådgivning till
förutsättning, kan man säga, att stadgan även gjort dylik rådgivning
till en uppgift för fortsättningsskolan; slutorden i den anförda
paragrafen ge också en antydan om att yrkesrådgivning enligt
lagstiftarnas mening bör tillhöra fortsättningsskolans verksamhet.
Det här angivna problemets betydelse kan knappast
överskattas. Att motverka den anarki, som för närvarande
kännetecknar förhållandena på yrkeslivets område, och åstadkomma
en yrkesvalets rationalisering måste betraktas som en
socialpolitisk uppgift av första ordningen; det kan knappast betvivlas, att
både samhället och den enskilde därigenom skulle tillföras stora
värden av materiell och andlig natur, vilka under nuvarande
förhållanden gå förlorade, emedan tillfälligheter av olika slag i
alltför stor utsträckning få bestämma yrkesvalet i stället för de
psykiska, socialekonomiska och andra faktorer, som borde vara
avgörande. Också har man i de stora kulturländerna, i
synner-det efter kriget, ägnat mycken uppmärksamhet åt yrkesvalets
hroblem, och även hos oss kan frågan sägas vara aktuell. Men
denna fråga är av mycket svårartad beskaffenhet, framför allt
emedan metoderna för utforskning av de individuella yrkesanlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
