Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Vilhelm Vessberg. Ragnar Lundborg, Staterna i vår tid, 2:a delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8
anmälningar och recensioner 2 i i
minstone icke under feodalismens blomstringstid; i det
sönderfallande Tyska riket kan visserligen benämningen gälla.
Frankrike är icke något historiskt begrepp under Frankiska rikets tid.
Det franska imperiet under Napoleon I kallar förf. icke utan
skäl för ett modernt feodalvälde. Som en särskild typ bland
imperierna ställer förf. Ryssland—Finland, Ungern—Kroatien
men medger, att i deras konstruktion mycket erinrar om en
realunion. Man kan dock icke med förf. säga, att Ungern hade
suveränitet över Kroatien, då ju dettas folk var representerat på
den ungerska riksdagen och landet utgjorde en del av
konungariket ehuru med en viss autonomi. I det hela visar det sig
svårt att logiskt definiera ordet imperium och därmed giva det
ett begrepps klarhet och tydlighet.
För närv. räknar förf. med fem imperier: Britiska riket,
Frankrike, Nederländerna och Kina, de två sistnämnda dock i
det närmaste att betrakta som enhetsstater, samt Indien, i sin
ordning underordnat ett annat imperium.
Den speciella och långt större avdelningen av arbetet
behandlar Britiska riket, Frankrike, Europas minsta stater
(Monaco och Andorra, men icke San Marino och Liechtenstein),
Belgien, Tjeckoslovakien Ungarn och Polen. I denna avdelning
ligger arbetets tyngdpunkt, och den utgör med sin mängd av
statistiska och statsrättsliga uppgifter, som ofta kunna vara svåra
att erhålla, en värdefull statsvetenskaplig handbok. Förf. har
naturligtvis sökt använda de bästa och tillförlitligaste källor, och
någon detalj granskning av det stora materialet kan här ej
förekomma; endast några strödda iakttagelser, gjorda under en
översiktlig genomläsning, må här få sin plats. Institut de France
(s. 143) är delat i fem akademier, av vilka dock blott fyra
nämnas. Järnproduktionen är »högst betydande» (i Frankr. s. 145),
heter det tämligen obestämt: den är dock efter tyska Lothringens
återerövring den största i Europa. Bland religioner inom det
franska imperiet nämnas den katolska, protestantiska, mosaiska,
slamistiska och bramanska, resten av befolkningen tillhör »olika
primitiva» religioner. Till dessa senare kan dock icke räknas
buddhismen, som emellertid i franska Indo-Kina räknar c:a 18
milj. bekännare. (På vasallstaterna namnes den.) Uppgiften 2
milj. tyskar i Elsass-Lothringen (s. 12g) synes för hög;
befolkningen uppgives t 919 i Perthes’ Taschen-Atlas till omkr. 19
milj., av dem omkr. 225 t. fransmän. Däremot förefaller
uppgiften 3,1 milj. tyskar i Tjeckoslovakiet (s. 187) väl låg. Perthes
har här 3,6 milj. Ett tryckfel (s. 189) är »polska» nationen i
st. L tjeckiska. »Ungern har 4 universitet», heter det (sid. 307);
härvid förbises, att två av dessa icke längre tillhöra Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
