Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ivar Belanner. Några omstridda satsdelar - II. »Vad» som interrogativit och relativt pronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 2 ivar belanner
skall dö. 3) Fadern frågade, var gossen hade varit’. »Vidare
heter det (§ 226): »Interrogativa pronomen förbindas ofta, då
de inleda en bisats (indirekt fråga), med rel. pron. som.
Denna sammanställning är eg. en sammandragning av ’vilken
(vem o. s. v.) det är som’. Ex. 4) ’Vet du, vem (det är)
som gjort denna uppfinning? 5) Han inser ej, vad som vore
klokast’.» (Jfr nedan Beckman.) Upplagan för folkskolor har
följande formulering och ex. (§ 149, anm. 3): »Interrogativt
pronomen kan, då det inleder en bisats, upplösas i dm (det)
som, t. ex. 6) ’Säg, vad (= det, som) du tänker? 7) Jag
känner ej, vilken väg ( = den väg, som) vi böra gå’.»
Om vi nu lite närmare granska de ovan givna ex., så
skola vi kanske finna, att det kan vara tvivelaktigt, huruvida
alla representera indir. fråga, ty »vad» kan även vara rel.
pron. ( = det, som). Ex. 1), 5) och 6) kunna enligt min
mening hellre anses innehålla en rel. bisats, varför efter det
sista, om »vad» är »det, som» bör stå »!» och ej »?», enär
det då snarare är en uppmaning. Men annars kan det mycket
väl vara en fråga »Vad tänker du? säg!» Jfr Lindvall (s. 86)
»Gör blott, vad jag befaller! (rel.). Under interrogativa
bisatser har han bl. a. (s. 91) »Vem som blev segrare, vet jag;
vad han vann, vet du kanske bättre», vilka ex. också äro
omtvistliga, enär »vet» är lika med ungefär »känner till» »har
reda på» (den, som blev segrare). Beträffande [2) och] 7)
synes det mig kunna ge en helt annan mening, om man i
stället för »vilken väg» insätter »den väg, som», vilket senare
kan vara ett påstående och ej innehålla något frågemoment
(känner = känner till). Däremot kan »som» utan vidare
inskjutas efter »vilken» utan att ändra betydelsen, om »jag
känner ej» skall fattas som »jag undrar».
Alltså skulle endast 3) och 4) otvivelaktigt innehålla
interr. pron. Man kan nämligen ej tala om indir. fråga utan
att förutskicka (åtminstone i tanken) en dir. fråga. Beckman
säger också (§ 216): »Den indir. frågesatsen är en
överflyttning i bisats av en vanlig dir. fråga». Eller också måste
huvudsatsen själv vara en dir. fråga eller dess predikat just ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
