Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Sven Ekman. Lennart Segerstråle, Vildmarksyner - J. Nordlander. Sverker Stubelius, Lindblads bokstavsväska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner 2 i i
2 i i
Lennart Segerstråle, Vildmarkssyner. Uppsala, j. a.
Lindblads förlag, och Hälsingfors, H. Schildts förlag, 1924. 116 sid.
Författaren har i denna bok sammanfattat anteckningar och
hågkomster från sina strövtåg i vildmarkerna. De äro skrivna
med naturentusiastens värme och lyriska syn på djurlivet — det
är detta som bildar huvudföremålet för hans iakttagelser — och
han har en god förmåga att meddela läsaren något av den
säregna stämningen från de ödemarker, där »stormen, ej människorna
vräker stammarna», där tranan och kungsörnen ha sitt bo,
kni-porna hålla sin vårlek och vargen jagar renarna. Stämningen
är huvudsaken, något nytt i form av iakttagelser innehåller boken
knappast. Särskilt beröm förtjäna illustrationerna, teckningar
utförda av förf. själv med raska drag, återgivna i brun ton med
eller utan tillsats av blått. De äro synnerligen tilltalande såväl
genom formen som genom den måttfulla koloristiken och den
lika väl avvägda stiliseringen, livfulla, artistiska och
karakteristiska. Sven Ekman.
Lindblads bokstavsväska. Hjälpmedel för den första
läs-undervisningen. Av Sverker Stubelius. J. A. Lindblads förlag.
Att »lägga ord» är en bekant sällskapslek, som gärna
till-gripes och brukar skänka ungdomen mycket nöje. Helt visst
utgående från denna, har utgivaren av »Bokstavsväskan» kommit
på den goda tanken att begagna de rörliga bokstäverna för att
vid den allra första undervisningen inprägla de särskilda ljudens
tecken. På styvt papper finnas de stora och små bokstäverna
för att av de unga eleverna undan för undan lösklippas och
sedan så ordnas, att varje bokstav kommer i den »väska» eller
1 illa. låda, som bär dess påskrift. Någon bruksanvisning
medföljer ej, men meningen är väl, att barnen såsom hemläxa skola
lägga lätta och svårare ord på de rader, som finnas angivna på
lådans fjärde sida.
Att låta barnen på detta sätt göra bekantskap med de olika
bokstäverna skall säkerligen hava goda följder med sig. Ett ej
ovanligt fel är, som bekant, att ungdomar vid skrivningen
utelämna en vokal i ord, t. ex. e i den. Det är väl den beprisade
ljudmetoden, som haft denna olägenhet med sig. För den unge
skrivare, som lärt sig att ljuda, ger nog ock d 4- n utan vidare
detta ord. Man synes ha skäl att förmoda, att Herr Stubelii
metod skall motverka sådana fel. I en intresserad lärarinnas
hand bör »bokstavsväskan» vara de unga icke blott till nytta
utan ock till nöje. y. N—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
