Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. S. E. Ohlon, Lärobok i fysik, IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8
anmälningar och recensioner 2 i i
av plana speglar, sextanten, är helt förbigången. — Formeln
för konkavspegeln är härledd medels en i en uppsats i
Tidskrift för elem. mat., fys. o. kemi angiven metod. Huruvida
den är enklare än den vanliga synes mig tvivelaktigt, enär den
använder två olika approximationer, dels att en cirkelbåge
betraktas som en rät linje, dels att tangenten för en liten vinkel
ersättes med vinkeln, mätt i radianer. Den förra innebär, att
längden r sin2 Vs ^ kan försummas, där r är spegelns radie, d
dess halva öppning. Dessutom må påpekas, att förf. även
använder den i den vanliga härledningen förekommande
approximationen för att visa, att spegelns brännvidd är lika med halva
radien. Denna äldre metod har därjämte det företrädet, att man
direkt får veta, att radien delas harmoniskt av objektpunkt och
bildpunkt. Däremot innebär den av förf. använda metoden en
väsentlig förenkling vid härledning av linsformeln. — Den
sfä-riska konvexspegeln tycks mig ha fått en väl styvmoderlig
behandling.
Fig. och text till hägringar äro vilseledande. Om ett
parallellstrålknippe passerar genom ett medium med kontinuerligt
föränderlig täthet, så rör sig den del av knippet, som befinner sig
inom det optiskt tunnare mediet, med större hastighet än den
del, som går i det tätare mediet, även, och framför allt, då
knippet blir parallellt med täthetens nivåytor. Att kalla den
härav följande kontinuerliga böjningen för totalreflexion är ganska
obefogat, ty om infallsvinkeln är 90°, blir ock reflexionsvinkeln
90°. Fenomenet förklaras bäst i samband med ljusets
vågrörelseteori. — Begreppet linsens optiska medelpunkt (sid. 67) borde
nog förklarats före övergången till tunna linser; som nu är, blir
satsen: »gentemot en stråle, som är inriktad mot optiska
medelpunkten, förhåller sig linsen som en planparallell platta», ett
påstående utan bevis. — Sid. 81: »I motsats härtill (näml. fasta
och flytande kroppar) ger en glödande gas upphov till ett
dis-kontinuerligt spektrum». Det torde vara tvivelaktigt, huruvida
en gas enbart genom uppvärmning kan bringas att utsända ett
linjespektrum. — Teaterkikaren användes, som namnet anger,
huvudsakligen för ändliga och t. o. m. jämförelsevis små
objekt-distanser; den kunde förtjänat en något utförligare behandling,
även omfattande det fall, att ögat ackommoderar.
Delen avslutas med elektromagnetiska ljusteorien, trådlös
telegrafi och telefoni jämte en kort översikt av radiotekniken,
ett aktuellt ämne, som nog intresserar alla eller så gott som alla
gvmnasieelever.
E. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
