Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ivar Belanner. Några omstridda satsdelar (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ö2
ivar belanner
ligt» nog måste betraktas som attributiv satsförkortning.
Dock bjuder det emot att anse formuleringen »Det finns
pålitligt något hos honom» för god svenska. Kanske man då
hellre, när allt kommer omkring, för att få en bestämning,
som alltid kan användas, bör anse dylika ord för
substantiverade adjektiv, när de komma efter »något» m. fl., och
räkna dem till satsdelen partitivt attribut »något (av)
pålit-ligt»? (Jfr tyskan strax nedan.)
Dock kan det tänkas ännu ett sätt att se saken,
nämligen uppställa den nya regeln, att vid vissa indefinita
pronomen i substantiviskt bruk sättes det adjektiviska attributet
efter \se engelskan nedan).
Enligt min mening finns det sålunda fyra sätt att
betrakta »gott» i uttrycket »något gott»:
1) subjektiv predikatsfyllnad: »något (som är) gott, om
»något» är subj.;
2) objektiv predikatsfyllnad, om »något» är ack.-objekt.
3) partitivt attribut: »något (av) gott»;
4) adjektiv attribut, placerat efter huvudordet.
För min del skulle jag vilja förorda nr 1) oberoende av
vad »något» är för satsdel. Man skulle möjligen också
kunna tänka sig »gott» som huvudord och »något» som
attribut, men då bleve det nog svårt, om man i stället har
»någonting», såvida ej detta kan anses ha övergått till
ad-jektiviskt pronomen.
Ifrågavarande konstruktion intager även i tyskan en
särställning, och det är också där tvivelaktigt, huruvida det
omtalade ordet, d. v. s. dess motsvarighet, skall betraktas
som adjektiv eller substantiv. Det förra tycks hyllas av
Krause-Nerger (Deutsche Grammatik für Ausländer 1920),
där följande påträffas (§ 250, s. 227): »Die adjektivischen
Attribute gehen in der Regel dem Worte voran, welches
durch sie bestimmt wird, und müssen mit demselben im
Kasus, in der Zahlform und im Geschlecht übereinstimmen
(kongruieren). Nur in dichterischer Sprache ist es üblich,
das adjektivische Attribut hinter das Wort zu stellen, zu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
