Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68
anmälningar och recensioner 2 i i
Beträffande ordens skrivning må påpekas, att
uttalsbeteckningar överallt saknas; men det förutsättes väl, att de, som
anlita denna ordbok, också känna ordens svenska uttal.
Jag har hittills hållit mig till bokens yttre sidor. Skall jag
nu. övergå till artiklarnas innehåll, så nödgas jag bekänna, att
jag icke har sådana språkkunskaper, att jag kan själv kritiskt
bedöma dem. Så mycket förstår och vet jag dock, att så långt
den etymologiska vetenskapen hittills hunnit, där är Hellquist
med; och hans mogna omdöme borgar för, att lösliga och
förflugna uppgifter ej lämnas.
En kompetent bedömare, professor Emil Olsson, skrev ock,
när boken utkom: »Att förklaringarna stå på höjden av den
nuvarande etymologiska vetenskapen, behöver väl knappast nämnas.
Särskilt bör kanske däremot framhållas dess stora kritiska
försiktighet, som utmärker hela ordboken i fråga om dunkla och
omtvistade etymologier.»
Naturligtvis kunna andra forskare både här och där hysa
andra meningar. Etymologien måste ännu, och kanske i all
framtid, i mångt och mycket röra sig med sannolikheter, ja, rena
hypoteser och står stundom alldeles svarslös. Detta vet förf.
bättre än de flesta och har litet varstädes låtit sig nöja med ett
»troligen», »möjligen» eller med fullständig resignation.
Det kan nu ej nekas, att en mängd artiklar, där man ej får
läsa annat än förteckning på en del befryndade rötter och
stammar, icke ge mycket åt vanliga läsare, och här och där
förekomma kanske uppgifter, som knappast visa annat, än att förf.
fullt behärskar den hithörande litteraturen. Men dylikt kan och
bör ju den profane läsaren förbigå.
Svårt är visserligen att ej någon gång vid en uppgift haja
till av häpen undran, såsom när förf. under artikeln religion
nämner, att detta ord »möjligen är rotbesläktat med elak* (vilket
ord på sitt ställe visas innebära alltid dålig). Angående
etymologien av ordet religion står f. ö. blott: »jfr religens, godfruktig,
väl besläktat med grek. alégo, bekymrar sig om».
Härav synes emellertid framgå, att förf. gillar Ciceros
etymologiska förklaring i »De natura deorum», att ordet är härlett från
relego och därmed, enligt denne, skulle innebära ett noggrant
upprepande (»deligenter retractare») av kulthandlingarna.
Vad religens angår, så är detta endast känt frän ett citat i
andra hand hos Gellius från en dikt av okänd författare, som i
religiosus (på grund av avledningens betydelse) vill inlägga en
pejorativ mening (vidskeplig), medan religens — ett möjligen blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
