Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Ossian Dahlgren. Kurt Falck, Lärobok i botanik för gymnasier och folkskoleseminarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68
anmälningar och recensioner 2 i i
i stället för skolflorans benämningar, vilka anföras inom parentes.
Denna reform hälsas med tillfredsställelse. Författaren visar ofta
en viss motvilja mot att upptaga växtens vetenskapliga namn.
Detta anser anmälaren vara olämpligt. De vetenskapliga namnen
kunde gärna konsekvent medtagits, fast gärna inom parentes.
Det skadar ej, att lärjungarna få vänja sig att se dessa
beteckningar och få en aning om deras betydelse. Att en skolpojke
därför nödvändigt skall kunna t. ex. » Chrysanthemum
leucanthe-mumi> är ju mindre viktigt; långt viktigare är naturligtvis att han
känner till ett inhemskt och så bekant namn som »prästkrage».
[Skolflorans nya namnpåhitt äro däremot mestadels dödfödda
skrivbordsfoster, ofta rent av löjliga och alldeles oncdiga att
inlära. Tror någon verkligen på fullt allvar, att en pojke blir mer
intresserad av t. ex. CVzr^r-släktet därför att man sökt översätta
de latinska artnamnen? — I Schweiz hörde jag sådana nationella
gräsligheter som »Das vernachlässigte Schilf» (Calarna gr o stis
ne-gleeta), »das verwandte Igelkraut» (Sparganium affine), »die
fragliche Hungerblume» (Draba dubia) och »das kelchblättrige
Sandkraut» (Alyssum calycinum).] Författaren är för övrigt ej alltid
så konsekvent. På sid. 5 talas t. ex. om »groblad, nässlor och
syror (Plantago, Urtica, Eumex)», men på sid. 9 om »fackelros,
vattenklöver och lungört» utan att här de latinska namnen
medtagits. De sist anförda benämningarna äro nog i alla fall mindre
välkända än de förra. Huru många känna till sådana namn som
»träjon» och »lungmossa»? Varför ej också utsätta Polystichum
filix mas och Marchantia polymorphar Vad menas med
»nejlikrot» (fig. 140)? Bilden återger tydligen en Geum-frukt, men i
texten står ej »nejlikrot» utan »kummer» (s. 99). På sid. 21
avbildas åter en Geum-îrukt. som nu benämnes »humleblomster».
Å sid. 116 finnes en fotografi av två Eriophorum-arter. Varför
ej utsätta artnamnen? Exemplen skulle kunna ökas.
Den systematiska avdelningen avslutas med ett litet kapitel
(s. 122) om »växternas inbördes släktskap och utvecklingshistoria».
Det kan dock ifrågasättas huruvida skolpojkar kunna ha någon
verklig behållning av en dylik skelettartad framställning. Deras
kunskap om de olika växtgrupperna är ju så ytterst fragmentarisk
och elementär. Tacksammare hade enligt undertecknads
förmenande varit att något utförligare än vad skett på sid 82 behandla
jämförelsen mellan ormbunkstyper och högre växter. Få saker
torde nämligen vara mera ägnade att giva den intresserade
lärjungen en idé om de fylogenetiska arbetsmetoderna.
En av bokens mest förtjänstfulla avdelningar är den, som
behandlar »växternas byggnad och livsfunktioner». Här uppges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
