Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Elsa Carlsson. Några synpunkter på mellanskoleproblemet - Komm. mellanskolans arbetsresultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
312 elsa carlsson
tacksammare och mera intresserade. Däremot hade de
svårare att uttrycka sig, en företeelse, som jag skall beröra i
annat sammanhang. Själv kan jag vittna, att trots all avoghet
mot mellanskolan och trots att den för läraren är en av de
arbetsammaste skolformer, som finnas, är den utomordentligt
rolig att undervisa i. En av våra elevers förtjänster är, att
de ganska sällan söka klara sig genom fusk. Genom
populära s. k. »skolhistorier» har det i läroverken och genom deras
elever i viss grad även i flickskolorna skapats en nimbus
omkring fusket, vilken folkskollinjen såsom mer isolerad ej fått
ögonen på. Jag tror, att det fuskas oerhört litet i folkskolan,
möjligen något mer i mellanskolan men ej så särdeles mycket.
Detta är ej lärarnas förtjänst utan frånvaron av fusktradition.
I detta fall liksom i några andra närliggande har isoleringen
haft en viss nytta med sig.
I flera mellanskolkollegiers uttalanden klagas över
forceringen av språken. Detta förstår jag ej. I tyska, det enda
språk jag undervisat i, har jag aldrig haft någon känsla av
jäkt. Den mognare åldern hos eleverna gör, att de relativt
fort tillägna sig de grammatiska kunskaperna, vilka f. ö. enligt
min åsikt äro för svåra att smälta för de lägsta klasserna i
läroverk och flickskolor. Mellanskolan ger även god tid till
läsning, talövning och reproduktion. Jag undrar, om alla
välvilliga kritici av skolornas minnesplugg satt sig in i, att språk
till största delen är minneskunskap. Teorin om det bästa
minnet i barndomen tror jag ej på. Några sporadiska
minnesundersökningar, som jag gjort med begåvade elever i
småskola, folkskola och mellanskola, har givit mig den
övertygelsen, att minnet är betydligt bättre i övergångsåldern än
i barndomen.
Enligt min uppfattning äro historia och geografi samt
möjligen matematik de mest forcerade ämnena i mellanskolan,
Oberoende av kurser äro mellanskolans elever dessutom ofta
predisponerade att vara svaga i modersmålets muntliga och
skriftliga behandling, detta dock ej beroende på folkskolan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
