Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Einar Teiling. Hembygdsböckerna: Västmanland I av L. Kjérsen, Västmanland II av G. Ekeberg, I. Hasselblad och H. G. Pihn - Emil Solander. R. Mattson. Lärobok i geometri för realskolans sjätte och mellanskolans fjärde klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
land, Örebro länsdel. Här är det tre, som stå för rusthållet,
men samarbetet har varit utsökt och de få uppsatser av annan
hand, som införts, foga sig väl in i harmonien. Genom detta
samarbete har denna del fått lite mer växling och fyllighet och
förefaller att vara skriven mer med tanke på läsebok för
skolbarn. Det pedagogiska inslaget märkes även på illustrationerna
och de trevliga vinjetterna.
Efter en väl kort naturgeografisk presentation behandlas
bebyggelsens historia, bergsbruket, skogsbruket, jordbruket, städerna
och bilder ur kyrkornas historia (de senare av länsantikvarien
Sven Kjellberg). Därefter folkets hemmamiljö, de fyra
befolkningselementen, släkten, målet och folkminnen, folkbildningen
och samfärdseln samt några strövtåg i bygden. Goda grepp
äro kapitlet hembygdsvård samt fornfyndslistan och
litteraturförteckningen. Poesien är företrädd av Karl-Erik Forslund och
hans själsfrände i dikten Ingemar Hasselblad, som varmt och
inspirerat besjunger hembygden. Rinar Teiliftg%
R. Mattson, Lärobok i geometri för realskolans sjätte
och mellanskolans fjärde klass. (Sthlm, P. A. N. & S.; 44
sid., i kr. 20 öre.)
I enlighet med förordet utgör läroboken i huvudsak en
förkortad upplaga av förf:s lärobok i plangeometri för gymnasiet.
Proportionslärans satser härledas rent algebraiskt, genom räkning
med storheters mätetal. Efteråt anges, vilka satser som gälla
allmänt, även om mätetalen utbytas mot storheterna själva.
Viktigaste förenklingen torde vara, att uttrycket för en rektangels
yta härletts endast för rationella värden på sidornas mätetal,
något som torde vara lämpligt med hänsyn till real- och
mellan-skolornas praktiska läggning. F. ö. kan det nog vara fråga om
denna eller motsvarande förenkling ej kunde med fördel
användas även i gymnasiets första ring. Många, ofta nog klassens
flertal, ha svårt att på detta stadium fatta läran om irrationella
tal och inkommensurabla storheter. På gymnasiet har man ju
ock tillfälle att längre fram, i algebran och stereometrin,
återkomma till frågan.
En av reglerna för elevers behandling av geometriska
uppgifter brukar vara, att texten avfattas så, att (ny) figur kan
direkt uppritas med stöd av densamma. Även läroboken bör då
vara så ordnad, låt vara att den förlänges med en rad här och
där. Exempel på motsatsen: behandlingen av första (i Euklides 31e)
likformighetsfallet. I »satsen om rätvinkliga triangeln» (sid. 24)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
