Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Gustaf Widbeck. August Isaacsson, Stilistik för skolbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Det allmänna intrycket av arbetet är synnerligen gott. De
olika kapitlen ha en enkel och tydlig avfattning, och hela
uppställningen är klar och överskådlig. Det som behövs för
skolundervisningen, har kommit med, det oväsentliga har i regel
uteslutits. Den praktiska synpunkten är överallt förhärskande. Som
exempel kan framhållas den i § 74 gjorda hänvisningen till
svensktyska resp. svensk-engelska lexikon beträffande val av
konstruk-tionsprepositioner. Dessa lexikon äro ju i detta liksom i flera
andra hänseenden utomordentliga hjälpmedel, som emellertid
alltför litet begagnas.
Vid en närmare granskning av arbetet finner man en och
annan detalj, som kan bli föremål för anmärkning.
Sid. 48. Efter framställningen om olika stilarter kommer
frågan: »När bör nu den ena stilarten användas och när den
andra?» Förf. svarar med Noreens bekanta regel för
språkriktighet: »Bäst är, vad som kan av den förevarande publiken
exaktast och snabbast uppfattas och av föredraganden lättast
produceras» — och tillägger: »Av denna regel följer, att stilarten måste
bestämmas med hänsyn till åhöraren eller läsaren». Denna
slutsats är oriktig. Det är naturligtvis inte endast tydlighetskravet,
som är avgörande vid val av stilart, utan helt andra hänsyn
spela in, vilket författaren också i sin föregående framställning
har visat.
Sid. 58. Exempel 3 till § 54 borde stå under § 52. På sin
nuvarande plats är det meningslöst.
Sid. 58—59. De regler, som framställas i §§ 55 och 58,
höra så nära tillsammans, att de bort behandlas i ett stycke
eller åtminstone i två på varandra följande.
Sid. 64. »Beckman upptager följande exempel på fel mot
denna regel.» Det verkar onekligen egendomligt, att förf. måst
låna en hel serie exempel. Vem är för övrigt Beckman?
Bokens många ungdomliga läsare torde knappast veta detta. Även
sid. 8r nämnes denne mystiska Beckman.
Sid. 68. »Märk skillnaden mellan . . . material och
materiell». Borde man inte åtminstone alternativt skrivit materiel?
Är det inte denna form, som spelat den största rollen vid
sammanblandningen med material?
Sid. 75—76. Såsom exempel på felaktig tautologi anföres
endast den enkla upprepningen av samma uttryck, d. v. s. brist
på omväxling. I allmänhet förbinder man emellertid något
annat med begreppet tautologi, nämligen att samma tanke
upprepas i olika form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
