Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Mats Redin. De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen.1
Av Mats Redin.
Då ämbetsexamen för snart tjugo år sedan infördes,
avsågs härmed att garantera de blivande lärarna en utbildning,
som tog direkt sikte på deras kommande verksamhet. Att
reformen på universitetshåll ej överallt mottogs med större
entusiasm, är lätt att förstå, och förmodligen ha de
betänksamma ord, varmed Göteborgs Högskolas dåvarande rektor,
professor Vising, i en årsredogörelse omnämner förändringen,
allt fortfarande en viss aktualitet: »Någorlunda väl tränade
lärare skola väl universiteten med iakttagande av dessa
föreskrifter utan tvivel kunna utbilda. Men. huruvida de på
samma gång skola vara i stånd att väcka kärlek till eller ens
skänka någon inblick i levande vetenskap, att utveckla
individuella anlag, att genom sina lärare och lärjungar göra nya,
självständiga insatser i det vetenskapliga arbetet eller över
huvud hålla den vetenskapliga nivån uppe såsom hittills, äro
frågor, som bildningsvännen gör sig icke utan bekymmer för
svaret.»
Även den, som ser på problemet med mindre skepsis, än
vad professor Vising då gjorde, måste oförbehållsamt ge sitt
erkännande åt det berättigade i de här framförda
synpunkterna på vad en akademisk utbildning bör skänka, om
det inte skall bli enbart drill eller vad Karlfeldt kallar
seminariehyfsning. Den kritik, som inte nogsamt besinnar, vad
ett universitet är och måste vara, den kan inte begära att
bli tagen på allvar. »Universitetens uppgift», säger § i i
universitetsstatuterna, Ȋr vetenskaplig forskning och
undervisning», och universitetsläraren har i enlighet härmed den
dubbla uppgiften att vara forskare och undervisare. Han
1 Inledningsanförande vid diskussion å Andra Västsvenska
Filolog-mötet i Göteborg 14—15 februari 1926.
Q — 26117. Pedagogisk tidskrift iq26. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
