Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Mats Redin. De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
mats redin
skall det ena göra och det andra icke låta, vilket nog för
mången kännes som en tung börda, och i så fall blir det
kanske gärna undervisningen och vad därmed sammanhänger,
som ställes i andra planet för vederbörandes intresse och
omvårdnad. — De studenter, som lämna universitetet efter
avlagd ämbetsexamen i moderna språk, ha väl i regel föga
intresse för sina akademiska lärares rent vetenskapliga
produktion; däremot komma de mycket snart underfund med
eventuella brister i den utbildning de av dem fått för sin
lärarverksamhet. Den kritik, som då riktas mot professorerna,
blir därför visserligen lätt ensidig och onödigt bitter, men
det är svårt att komma ifrån, att åtskilligt däri är välgrundat
och förtjänar uppmärksamhet på högre ort. De gamla
läroverkslärarna, som under årens lopp på egen hand utfyllt
luckorna och mera därtill, de tycka kanske inte det är så
allvarligt, men man behöver bara resonera med unga
språklärare, särskilt under provåret, och man skall hos dem finna
en häpnadsväckande enighet om att det trots lovvärda
strävanden hos många universitetsmän ingalunda i alla
avseenden är, som det borde vara med ämbetsexamen. Denna
kritik har som bekant vid upprepade tillfällen även framförts
offentligt. Jag erinrar särskilt om en uppsats av framlidne
lektor Artur Korlén i hans bok »Kätterier i läroverksfrågor»
(1916); f. ö. skrev jag själv för ett par år sedan (i Moderna
Språk 1924) en artikel, som dock närmast behandlade
licentiatstudierna i Uppsala. Det är ganska nedslående att finna, hur
även mycket modesta önskemål lämnas fullkomligt obeaktade.
Det synes åtminstone mig beklagligt, om kraven skola
behöva föras fram på samma bullersamma och hätska sätt, som
nyligen skett i Tyskland; tillvitelser av den arten kunna gott
sparas för alldeles extraordinära fall.
I förhållande till andra humanistiska ämnen inta ju de
moderna språken en särställning, som sammanhänger med
deras karaktär av övningsämnen. Det gäller ju för de
blivande magistrarna att tillägna sig en viss praktisk
språkfärdighet, utan vilken de omöjligen kunna bli skickliga lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
