Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Mats Redin. De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de moderna språken i filosofisk ämbetsexamen 131
hur stor deras teoretiska underbyggnad än är. Fordringar,
studieplaner och undervisning måste läggas med bestämd
hänsyn tagen till fackutbildningen. Beträffande
kandidatexamen däremot ha givetvis både professorer och studerande
full frihet. Granskar man studieplanerna för ämbetsexamen,
finner man, att olika professorer i mycket olika grad inrättat
sina fordringar efter skolmännens behov; på vissa håll är, så
vitt jag förstår, ingenting att invända ur lärarsynpunkt. Detta
glädjande förhållande är dock knappast tillräckligt, eftersom
saken måste ses i ett större sammanhang. Fullständig
nivellering är varken avsedd eller önskvärd. Men vad som är i
hög grad önskvärt, det är, att en ämbetsexamen i moderna
språk i sin helhet ger ungefär samma utbildning och tar
ungefär samma tid i Uppsala, Lund och Göteborg. Och det
är inga orimligheter, som ifrågasättas härför.
Det faller sig naturligt att göra en jämförelse med andra
fakulteter. Kandidatexamen inom teologiska och juridiska
fakulteten, liksom licentiatexamen inom den medicinska, syftar
direkt att ge vederbörande ämbets- och fackmannautbildning,
men »filosofiska fakulteten», säger Korlén i sin nyss nämnda
uppsats, »står faktiskt mera främmande gentemot den
verksamhetssfär, som de av densamma uppgjorda studieplanerna
syfta till, än fallet är med de andra fakulteterna». Vi ha
här inte anledning att till diskussion uppta andra ämnen än
språken, men det förefaller mig, som om man skulle kunna
komma ett gott stycke i av skolmännen önskad riktning, om
vid varje universitet eller högskola alla de tre moderna
språken, eventuellt även nordiska språk, förenades till ett
institut, om ej till namnet så åtminstone till gagnet. Syftet
med ett dylikt institut skulle just vara att i lämplig mån
tillgodose språklärarnas fackutbildning, såväl i ämbetsexamen
som i licentiatexamen (den senare lämnas här ur räkningen).
Det viktigaste önskemålet rörande detta institut vore, att vid
varje universitet studieplanerna uppgjordes i samråd mellan
samtliga lärare i alla tre (fyra) ämnena, och att
studieplanerna sedan remitterades till skolöverstyrelsen för yttrande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
