Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Jean Häggman, Sveriges historia för folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1 7
hög grad nedsatt landets ekonomiska styrka. Uttrycket »Genom
Karl XP.s reduktion hade staten fått in mycket pengar» kan
fattas så, som om det gällde samlat kapital, men det var ju
räntor, som anslagits till olika statsändamål; de besparade medlen
voro ej stora, och en betydlig del av statsskulden återstod.
Något »överskott att tära på» fanns sålunda icke, men visserligen
förbättrades det ekonomiska tillståndet under det första årtiondet
av 1700-talet, särskilt bergsbruket hade goda konjunkturer. Att
hela skatteökningen föll på allmogen (s. 198) är en sanning
med modifikation, såsom också förf. själv några sidor längre
fram måste medge (s. 200 och 203). Om mynttecknen heter
det: »Det var alldeles samma sak, som om i våra dagar en
kopparslant av en femörings storlek skulle gälla lika mycket som
en silverkrona». Det är »populärt» med besked! Än i »våra
dagar», då en papperslapp skall gälla lika mycket som 1,000 kr.!
Förf. gör en jämförelse med förhållandena under kristiden, och
denna kunde ha utsträckts till förmån för kristiden 200 år tidigare.
En historiker har 0111 denna tid yttrat, att det skulle vara
glädjande, oui de resultat, vartill de senare årens forskningar kommit,
trängde igenom i vidsträcktare kretsar. Dessa ha uppvisat
överdriften i de gängse föreställningarna om Sveriges utarmning och
folkmängdens minskning. Förf. har följt en motsatt princip.
Framställningen av försvarsväsendets organisation under olika tider
företer vissa luckor. Så nämnes icke något om Gustaf I:s
verksamhet för det nationella försvaret. Infanteriets uppsättning
genom rotering säges s. 272 ensamt ha vilat på skattebönderna,
ehuru även den vanliga frälsejorden var roterad. Den inom vår
senaste historia så dominerande försvarsfrågan behandlas ytterst
knapphändigt. Om tiden efter 1719 heter det, att »folket» skulle
återfå sin forna frihet att bestämma över sig självt. Mycket
missbruk har bedrivits med uttrycket »folket», men värre kan ej
tänkas än att giva frihetstidens ämbetsmannavälde skenet av
folkvälde. Varför ej någon reflexion knuten till sekreta utskottets
sammansättning? Parlamentarismen betyder, heter det på sid. 280,
att det parti, som har de flesta representanterna i andra
kammaren, få bland sina medlemmar utvälja regeringen. Man tanke
på »ministären Ekman»! Tiden efter 1809 har fått väl stort
utrymme, särskilt de sista femtio åren, som dock ännu icke kommit
under historiskt perspektiv. Ett stycke om hembygdsvården kan
försvara sin plats, ehuru det faller tämligen utom ämnet. Förf.
skriver Sverge i st. för Sverige. Stavningen av ett rikes namn
bör dock ej godtyckligt ändras, lika litet som dess flagga.
Uttrycket »mycket att säga till om» o. d. i st. f. helt enkelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
